Dels för att det på något sätt sticker en kniv i den svenska folkrörelsen som kallas föreningsliv men också för att nostalgikern i mig älskar de gamla arenanamnen vars betongläktare, grästuvor och omklädningsrum har samlat på sig massor av historier som är förknippade med just den arenan.
En hemmaborg är en hemmaborg, och bör så förbli. Amen.
Men det är bara att börja vänja sig. För så här ser det ut nästan överallt. Ishallen Delfinen, Pontushallen, Kvarnvallen är exempel på arenor i Norrbotten som blivit uppköpta av marknadstörstande företag.
Gemensamt för de tre arenorna är att det bedrivs elitidrott på högsta svenska nivå där. Och där någonstans landar man ju i att det inte är en slump. För att bedriva elitidrott så behövs det numera extrema ekonomiska muskler eftersom konkurrensen där uppe i toppen är brutal.
IFK Luleå är inte där uppe. IFK Luleå har just avancerat till den tredje högsta divisionen i Sverige. IFK Luleå är med andra ord en bra bit från toppen.
Men det ska det bli ändring på, i alla fall om man får tro Johan Larsson, koncernchef för Nyab.
Skogsvallen heter efter årsskiftet Nyabvallen. Avtalet om namnbytet på arenan löper över fem år, där det enligt Johan Larsson rör sig om miljoner kronor till IFK Luleå. Förutom arenaavtalet så bidrar de även med annan sponsring till klubben.
Det är ju nästan så att man vill ställa sig en största av frågor:
Har IFK Luleå hittat sin Blåbärskung?
Ni som har läst Åshöjdens BK-böckerna förstår vad jag menar. Den stenrika finansiären som gick under namnet Blåbärskungen ägde halva Skåne och var Edwards farfar och Jormas fosterfar. När grabbarna i Åshöjden började prestera på planen så klev Blåbärskungen in med stålar från sin pengapung och Åshöjden sprang genom divisionerna.
Johan Larsson känns trovärdig i de krav han ställer på IFK Luleå med sponsoravtalet. Om vikten av en stärkt organisation i föreningen är av största vikt. Utan den plattformen finns det inget att bygga vidare på. Det behövs en grund att stå på.
Sedan måste IFK Luleå förstå, och respektera, de andra klubbarna i Luleå kommun. Det gäller att få med sig alla. Om att ge och ta.
Hör man sig för runt om i föreningarna i kommunen så är jag inte säker på att alla skriver under på att IFK Luleå är folkets lag, såsom klubbens egen slogan lyder.
Det handlar om att jobba aktivt med de andra klubbarna och inte ta något för givet.
Ska IFK Luleå vara den ledande fotbollsföreningen i Luleå kommun bör man såklart ha ett damlag. Då ger man ännu mer förtroende hos sponsorer och hos fotbollsfolket.
Om nu IFK Luleå ska ta steget upp till superettan så småningom, så snälla, döp inte om klubben till IFK Nyab.