Att de senaste säsongerna har varit tuffa ekonomiskt för Piteå IF och IFK Luleå är en underdrift.
Klubbarna har blödit ekonomiskt.
Piteå har på sina åtta säsonger i allsvenskan gått minus 3 297 000 kronor. Sedan klubben gick ifrån att vara en flersektionsförening till en alliansförening blev kassan för damsektionen noll kronor. Därefter redovisades ett negativt resultat för 2017 på 234 000 kronor – något som inte är godkänt för att få elitlicens i allsvenskan. Klubben hamnade i ett kontrollår där en handlingsplan lämnades in som licensnämnden godkände. Kravet? Att nå positivt eget kapital innan årsskiftet.
– Det ser bra ut med de uppföljningar vi gör. Vi har fått några nya sponsorer och jag känner mig trygg med att vi kommer levererera ett resultat som uppfyller licensnämndens krav, säger Piteåordföranden Kent Ögren.
Styrelsen har möte varje månad och då görs alltid en avstämning av ekonomin. Ögren berättar att man siktar på ett ännu bättre resultat än de 234 000 kronor som behövs för att nå upp till noll.
– Det bör kunna landa på 350 000 kronor, det ser lovande ut.
Vad är nyckelfaktorerna till att ni vänt det här?
– Att vi hållit i kostnaderna och haft bra publiktillströmning, som genererar ökade intäkter.
Hur stor betydelse har den sportsliga framgången haft?
– När det går bra för oss sportsligt kommer ännu mer publik, vilket ökar intäkterna. Det gör det också lättare att föra samtal med sponsorer när man är ett vinnande lag.
Hur ska ni göra för att fortsätta redovisa positiva siffror kommande år?
– Vi jobbar ännu tydligare med att bli ett lag som hela länet känner för. Piteåborna och -företagarna är jätteduktiga men vi behöver också komma utanför Piteå och hitta nya sponsorer.
De åtta tidigare säsongerna i allsvenskan har Piteå IF haft minussiffror. Vad är det man inte har gjort tidigare som ni gör nu?
– Jag kan inte recensera hur det har sett ut förut, men fram tills i fjol låg vi inne i Piteå IF:s stora budget. När vi nu är en egen damförening så syns det tydligare med kostnadsfördelningar. Det gör det enklare att jobba.
Det låter lite oansvarigt ifall det är så att man inte funderat så mycket kring att gå minus tidigare när andra sektioner kunnat rädda upp det?
– Nej, så vill jag inte säga. Men nu ser vi tydligt intäkter och kostnader och det gör det enklare att jobba – även om det inte är enkelt.
Så övergången till en alliansförening var bra för damsektionen?
– Ja, jag tycker att det ser bra ut som det är nu, sen kan jag inte bedöma hur det var förut.
Allt jämnt ett tufft arbete som återstår för Piteå alltså. Men en förening som visar enbart positiva siffror är Assi IF som i år gör sin andra säsong i elitettan. Som nykomlingar lyckades klubben plussa 251 000 kronor under 2017 och utökade sitt eget kapital till närmare 1,3 miljoner kronor vilket är bäst i elitettan efter storklubben AIK.
– Självklart är vi nöjda med hur det ser ut, säger ordföranden Lennart Vikström.
Intäkterna låg på cirka 4,3 miljoner kronor, vilket är mindre än hälften av Piteå IF:s intäkter, och även betydligt lägre än vad IFK Luleå hade i division 1. Men det Assi har lyckats bra med är att hålla nere kostnaderna – särskilt personalkostnaderna.
Ett riktmärke är att klubbarna uppmanas att hålla personalkostnaderna lägre än 70 procent av intäkterna. Assi ligger på 40 procent. Noterbart är att Piteå IF ligger över rekommendationen på 79 procent.
– Vi försöker ligga klart under 50 procent varje år. Vi har också resekostnader som är 470 000 kronor över median i elitettan. Det är enbart genom hårt arbete och bra samarbetspartners vi lyckas med det.
Vikström menar att framgångsreceptet har varit god hushållning av ekonomin. Omsättningen är dubblerad jämfört med tiden i division 1, men klubben är noga med att sätta en låg budget.
– Vi budgeterar exempelvis inte för publikintäkter, utan det blir en fin bonus. Det tror vi är en väldigt bra strategi. Publikintäkterna de här två åren är långt över förväntan och det blir som en dold resurs för oss.
I och med att Assi äger sin egen anläggning sätts också en "underrealistisk budget", som Lennart Vikström kallar det, för att kunna parera eventuellt oönskade utgifter ifall något behöver åtgärdas.
Hur det här året kommer sluta vet inte ordföranden än. Men han räknar med en budget i balans. För framtiden vill Assi ta små steg framåt.
– Vi vill vara realistiska i allt vi gör och kan inte säga att 4 (miljoner) blir 5 nästa år. Vi bygger steg för steg och är mån om att varje intäkt följs av en ökad utgift.
Det jobb som klubben lyckats med på kort tid i elitettan har också uppmärksammats nationellt. På elitettakonferenser noteras Assis framgång – som ses som en föregångare att ta efter för andra klubbar.
– Jag fick hålla ett föredrag faktiskt kring hur man ska tänka och hantera saker och ting. Så det känns bra att vi blir uppmärksammade på riksnivå, säger Vikström.
För IFK Luleå, i fjol enda Norrbottenslag på herrsidan i division 1, var det ett tufft år. Dels åkte man ner en division och ekonomiskt redovisades minus 131 000 kronor. De senaste sex säsongerna har IFK backat 1 203 000 kronor och det negativa egna kapitalet är över 1,8 miljoner kronor. Kommentarer kring fjolårets, och den här säsongens, ekonomiska resultat har ordförande Lennart Ohlsson bett om att få återkomma med i nästa vecka när styrelsen hunnit samlas.