Hans Stridsman
Efter 15:e raka segern står det klart att Kiruna FF tar steget upp i division 2 igen.
Men vägen dit har varit både krokig och lång.
2008 var året då Kiruna FF efter dryga 20 år i högre divisioner tvingades ned i trean – sedan började den långa och strävsamma vägen tillbaka.
– Jag minns att vi inte började bra. Vi vann första höstmatchen borta mot Holmsund i ett jäkla regnväder. Då trodde vi att det skulle lösa sig, men vi vann nästan inga fler matcher, säger Hans Stridsman som var tränare då laget åkte ur från tvåan och nu är han assisterande tränare i laget som tar steget upp igen.
Trodde du att det skulle ta 13 år att ta steget upp igen?
– Nej verkligen inte. Jag har grubblat på det där, men vi hade en generationsväxling. Jag tänkte att det kan ta ett par år, men det har hela tiden funnits lag som har varit bättre.
Kiruna FF har vid ett flertal tillfällen varit laget man har snackat om inför seriestarten, men det har inte räckt ända fram förrän nu.
– Men jag tycker att det har varit av gammal hävd. Vi har inte alltid själva sett oss som favoriter för vi har inte alltid varit så bra som folk har sagt, säger Stridsman.
2009
Första året i trean höll också på ta en ände i förskräckelse då laget, trots att man även då räknades som en av favoriterna. Kiruna var nära att åka ner i fyran. Platsen i trean säkras först i den sista omgången.
– Vi hade grymt flyt med resultaten i sista omgången. Vi förlorade mot Teg med 0–1, men klarade oss för att alla andra runt strecket också förlorade.
Diego Valviesse var en sevärd spelare 2010.
2010
Då hade Kiruna FF slickat såren efter rysaren säsongen innan. Med en brasse (Diego Valviesse) i truppen skaffade sig Kiruna FF ett bra utgångsläge inför hösten, men trots att man endast förlorade en match efter sommaruppehållet så fick man nöja sig med en tredje plats i serien.
2011
Året då Kiruna FF var riktigt nära att återta en plats i tvåan. Sett till hela säsongen blev det så nära succé man kan komma utan att få tända cigarren. Kiruna FF vann DM (Coop Norrbotten Cup) efter segrar mot division 1-lagen Bodens BK i semifinalen och IFK Luleå i finalen. I serien blev det en ny riktig rysaravslutning. Med fyra matcher kvar var Kiruna FF på samma poäng som serieledaren Assi, men i avslutningen av serien plockade Kalixlaget tre poäng mer än Kiruna som därmed fick kvala för en plats i tvåan. Där inledde FF med 0–0 mot Robertsfors i den första matchen för att sedan förlora klart, 1–4, på bortaplan.
– Jag minns att Robertsfors målvakt skulle haft rött kort i första matchen efter 17 minuter. Hade domaren gett rött istället för gult hade det kunnat slutat på ett helt annat sätt, säger Hans Stridsman.
Var ni redo för att ta klivet upp då?
– Nja det är väldigt svårt att säga. Är man någon gång redo?
2012
Blir ett nytt år där Kiruna FF i allra högsta grad är med i kampen om topplaceringarna. Det blev dock Alvik som vann serien ganska klart och på nytt stod kampen för Kiruna om att bli tvåa och få kvala om en plats i tvåan. Malmfältarna missade dock kvalplatsen med en enda ynka poäng och även detta år så var det Robertsfors som pajjade festen. Förlusten mot Robertsfors kom med tre matcher kvar av säsongen och Kiruna FF blev därmed trea i serien.
Deppigt när Kiruna 2013 förlorade mot Umedalen.
2013
Kiruna FF inledde säsongen lika starkt som många "experter" hade förutsett och fram till sommaruppehållet hade laget plockat 21 poäng vilket gav dem en plats i toppstriden. Hösten blev dock en besvikelse och laget tappade mark i stort sett varje omgång och slutligen blev man – till föreningens stora besvikelse – sexa i tabellen.
2014
Denna säsong inleds med att Kiruna FF har stora problem med att utnyttja spelövertag till mål. Alltför många kryss under första halvan av säsongen gör att laget under hösten tvingas jaga. Det blev dock som så många gånger förr en jakt in till målsnöret, men när serien summerades blev det en tredje plats strax bakom malmfältskonkurrenten Gällivare/Malmbergets FF som tog hem kvalplatsen.
2015
Det var året då, den numera ihoprasade, Tarfalahallen invigdes. Hur viktig den hallen har varit låter vi vara osagt, men helt plötsligt kunde Kiruna FF träna året runt utan att skotta snö. Tyvärr inledde Kiruna säsongen ganska likt året innan, där de oavgjorda matcherna dominerade i resultatraden. Under hösten imponerade Kiruna inte speciellt mycket och när det skulle avgöras i den sista omgången var FF redan ute ur kvaldiskussionen.
– Svårmätt hur mycket den har betytt för fotbollen. Vi har ju gått på Lombia i mars varje år, men för ungdomslagen har det varit ovärderligt. Det är något helt annat än att träna i sporthallar, säger Stridsman om Tarfalahallen.
Jack Green (till höger) var en fruktad målskytt i FF.
2016
En säsong som inte är speciellt olik den första i trean. Kiruna FF radar under hösten upp otrevliga förluster efter att ha varit tätt bakom topplagen. Laget faller likt en hiss utan vajrar genom hela serien och hastigt och olustigt hotar degradering. Med ett fåtal matcher kvar är Kiruna endast ett plusmål före laget som ligger nedanför nedflyttningsstrecket. Då vaknar man på nytt och vinner tre raka matcher vilket tar laget upp på säker mark igen. Här hade FF hittat receptet mot måltorkan åren innan och det var Jack Green med 18 mål.
2017
Här ersattes målsprutan Green av en annan engelsman och det var Adam Johnson som stod för 19 mål. Inte heller det räckte. Under säsongen 2017 bjöd laget på höga toppar blandat med djupa dalar och Kiruna är aldrig riktigt med i kampen om topplaceringar. Laget blir fyra, men man var 15 poäng efter tvåan IFK Kalix som fick kvala.
2018
Ännu en säsong där Kiruna FF räknas som en av de stora favoriterna till någon av de två första platserna. Fast istället för en högintressant kamp i toppen bjuds det på en krampaktig dito kring de nedre strecken. När serie är färdigspelad står det klart att laget för första gången tvingas kvala om att få fortsätta spela i trean. Kvalet gick dock som på ett snöre och Kiruna FF vann alla kvalmatcher utan att släppa in ett enda mål och därmed blev det fortsatt spel i trean.
2019
En mellansäsong för Kiruna FF som hamnar mitt i tabellen. Laget är varken nära uppåt eller nedåt.
– Det var min comeback i Kiruna FF:s a-lag. Det kändes som om att det var då vi tog sats och blev mera seriösa. Jag la in lite "old school" i träningen med mycket springa, säger Hans Stridsman.
2020
Året då Kiruna FF fyllde 50 år var det nog många som knöt näven i byxfickan och tänkte "nu så" ... men nej, det gick inte då heller. Det var också året då pandemin slog klorna i hela världen. För division 3 innebar det att serien avgjordes i en så kallad enkelserie där lagen bara mötte varandra en gång. Kiruna FF var med i racet om en kvalplats, men ett par onödiga poängtapp i slutet av serien förstörde festen. Hemmamötet med Skogså blev det som definitivt dödade alla förhoppningar då Skogså kvitterade i slutsekunderna.
– Här hände något. När jag kollade startälven 2019 och jämförde med startelvan första matchen 2020 så var tre spelare kvar från året innan. Det var Brendton (Nanuseb), "Tobbe" (Tobias Stridsman) och Filip Daunfeldt. Det var en enorm omsättning.
Bröderna Nanuseb. Dencil Nanuseb, Brendton Nanuseb och Isack Nanuseb - Kiruna FF
2021
Säsongen är ännu inte färdigspelad – men med fem matcher kvar att spela har Kiruna FF nått slutet på den 13 säsonger långa kampen om att ta klivet upp i tvåan igen.
– Vi fick spelare inför säsongen som är FF:are i själ och hjärta, som också är riktiga lagspelare och det var väldigt viktigt.
– Vi har många spelare som aldrig har vunnit något. När du inte vinner något på lång tid så slutar du tro på att det går att vinna. Det blir också ett problem när du har läge att fixa det.
– Men nu ska vi fira detta, förklarar Hans Stridsman.
Den klassiska lagbilden på en divisionssegrare.
Truppen som gjorde det var:
Målvakter: Hayden Weys, Emil Siljegren.
Backar: Wille Sörensen, August Niemi, David Baez, Dencil Nanuseb, Emil Björnström, Henrik Johansson, Remy Lufakalyo, Edvin Stålnacke, Khaled Hassan Ali.
Mittfältare: Asmat Ismoilov, Mac Charour, Tobias Stridsman, Filip Daunfeldt, Brendton Nanuseb, Elias Johansson, Daniyal Qobani, Gustav Pokka.
Anfallare: Ya Alhassan, Rahmat Babaei, Isack Nanuseb, Patrick Mulyanti, Gibson Bardsley, Ennock Lufakalyo, Amir Hossein Heydarinia.
Tränare: Odd-Karl Stangnes. Assisterande tränare Hans Stridman och Fredrik Johansson och Mats Isaksson.
Materialförvaltare: Miroslav Hochel.