Så blev Luleå bäst i Sverige

Ett telefonsamtal till en schampo-försäljare på hem från Malmfälten. En stalkerresa till Malmö. 500 träningstillfällen insprängda mellan jobb och skola. Det här är historien om hur Luleå Hockey/MSSK gick från pappersprodukt till SM-guld – på bara ett år.

Foto: Pär Bäckström

DOKUMENT2016-03-20 22:08

Var börjar historien om ett guldlag? I våras? Nej. Äras den som äras bör.

Munksund/Skuthamns SK började med sin damverksamhet för länge sedan, men 2010 kvalade klubben för första gången till Riksserien.

Det gick inget bra.

MSSK föll mot Ormsta, men när Hanhals valde att lägga ner sin verksamhet fick Piteå-laget ändå en gratisplats. Laget kvalade sig kvar och sedan kom lyftet. I sitt första SM-slutspel, säsongen 2010/2011, slog MSSK ut AIK och skakade storlaget Brynäs i semifinalen. Klubben hade etablerat sig i dameliten.

Fredrik Glader kommer från Malmberget, men flyttade till Luleå som åttaåring. Efter avslutad och smått äventyrlig spelarkarriär i bland annat Norge och Belgien blev han tränare. 2013 hade han huvudansvaret för Kalix division I-lag tillsammans med Robin Lindqvist – men tvingades bort i början av oktober. Två veckor senare var Glader på väg hem efter att ha sålt schampo i Malmfälten.

– Jag kände mig ganska sviken och skulle ta en paus från hockeyn, jag tyckte det var en cirkus och skulle satsa på familjen. Jag hade ju mitt jobb som säljare så jag körde på med det, säger Glader.

Det ringde i telefonen. Munksund/Skuthamn hade just gjort sig av med sin huvudtränare Dick Andersson och letade ersättare.

– Helt ärligt, jag visste inte vad damhockey var. Det handlar inte om att nedvärdera sporten, jag hade bara inte haft något fokus på det. Men jag fick intrycket av att det var en jävla glädje, det var den jag sökte efter just då, så jag hoppade på.

Glader stannade två säsonger i MSSK och blev väldigt omtyckt av spelarna. Emma Eliasson, som flyttat hem till Norrbotten säsongen innan Glader tog över, hävdade att han var den bästa tränare som hon spelat för. Efter det lämnade succétränaren Piteå för en heltidstjänst i Luleå Hockeys ungdomsorganisation och där någonstans hade allt kunnat ta slut – om det inte varit för Curt Johansson, Luleå Hockeys förre ordförande.

– Vi hade ju ett damlag i föreningen redan, men om jag ska vara ärlig satsade vi inte på det som vi skulle ha gjort, erkänner Johansson, som ville mer.

– Jag såg ju att det fanns gott om tjejer som ville spela hockey, jag ville att föreningen skulle verka för någon slags rättvisa och gå i bräschen. Tiden hade kommit.

Ett styrelseproffs, en farbror på 60 plus, som verkat i rätt manliga miljöer hela sitt liv – det skriker inte idealist om den bilden.

– Hahaha, jag förstår hur du menar. Men jag kommer ju från Svartöstan, en stadsdel där det bara fanns arbetarklass – där handlade allt om rättvisa. Någonstans fanns det en tanke hos mig att vi borde göra något bättre av det, men samtidigt var jag tveksam i och med att det redan fanns ett elitlag för damer i länet, berättar Johansson.

Ni ville inte döda Munksund?

– Nej, i någon mån var det ju så. Det hade inte varit bra för någon – men det löste ju sig.

I takt med att svensk damhockey gick framåt fick Munksund/Skuthamn allt svårare att hänga med utvecklingen. När storklubbar som AIK, HV71 och Linköping gav sig in i matchen tillsammans med Brynäs och Modo räckte inte några få engagerade eldsjälar till – oavsett hur hårt de jobbade.

Det regnade syra och Munksund/Skuthamn frågade helt enkelt Luleå Hockey om det fanns möjlighet att få komma in under paraplyet.

Strax efteråt var en delegation från storföreningen i Raumo, Finland, för att se herrlaget ta sig an Lukko i CHL. Johansson frågade Glader om damhockey, hur var det egentligen? Glader berättade och dagen efteråt hade de ett möte om framtiden på kontoret.

Där någonstans togs beslutet. Norrbotten hade fått ett nytt damlag.

– Det är klart att det fanns ett motstånd, men det var inte stort och det fick inget utrymme. I dag tror jag nog alla inblandade förstår vilken lyckad satsning det här var, säger Luleå Hockeys verkställande direktör Stefan Enbom.

Fredrik Glader blev ansvarig för satsningen. En lokal stomme fanns redan i MSSK, en bra stomme, med bland annat landslagspelarna Rebecca Stenberg och Emma Eliasson. Nu skulle den spetsas. Melinda Olsson från Överkalix lockades hem från Linköping. Johanna Fällman från Tuna lockades hem från USA. Emma Nordin övertalades att lämna Modo efter ett drygt decennium i klubben och under en resa till VM i Malmö som närmast är att beskriva som en stalkning kunde Glader också övertyga finska superstjärnan Michelle Karvinen om att den nya satsningen var värd att hoppa på.

– Jag bokade rum på deras hotell, började prata med henne i frukostmatsalen, lärde känna henne och presenterade vårt upplägg. Hon tyckte det såg bra ut och skrev på, säger Glader.

Efter det handlade allt om att få ihop nybygget till något gediget. Förutsättningarna fanns där – nu krävdes arbete.

– Mellan tummen och pekfingret har vi haft 450-500 träningstillfällen med laget sedan i april. Att hitta förutsättningar för att tjejerna ska orka med det – mellan studier och arbete – utan att duka under är inte lätt, säger Glader.

Säsongen började bra, med seger borta mot Modo i premiären, och efter det rullade allt på. Men det skulle komma svårigheter. För när serien skulle avgöras och kampen om förstaplatsen – som garanterade hemmaplansfördel hela vägen i slutspelet – var som hårdast mellan Luleå och Linköping darrade nybygget ordentligt.

Emma Nordin, som tillsammans med Michelle Karvinen bildat seriens mest fruktade offensiva tandempar, slet av korsbandet och skadade menisken svårt under den sista matchen i en träningsturnering med landslaget.

Säsongen var över – just när allt skulle avgöras.

När beskedet kom startade supporterföreningen Luleåfans per omgående en insamling för att laget skulle ha råd att ersätta henne. På bara några dagar skramlade fansen ihop 104 000 kronor – men det innebar inte nödvändigtvis att det fanns något att lägga dem på. Transferfönstret stängde måndag 15 februari, beskedet kom fredagen innan och Fredrik Glader spenderade i stort sett hela helgen, dygnet runt, i telefonen.

Först försökte han få in en rysk landslagsstjärna. Nobben. Efter det gick han efter en finsk landslagsstjärna. Nobben. Sedan började Glader titta på andra sidan Atlanten. Det var väldigt nära att han lyckades få hit en av Kanadas bästa spelare, men förbundet satte stopp för det av samma anledning som de tvingade hem Linköpings Jennifer Wakefield efter första finalen – satsningen på hemma-VM. När Glader gick bet där fiskade han efter amerikanska supertvillingarna Jocelyn och Monique Lamoureux – men fick inget hugg.

Där någonstans blev klockan för mycket, transferfönstret höll på att slå igen. Danskan Michelle Weis är ingen superstjärna än, men kommer troligtvis att bli. Glader hade ändå tänkt försöka locka henne till klubben nästa säsong – så varför inte snabba på processen en smula och tillföra en begåvad målskytt redan nu?

Med sisådär 20 minuter till godo slutfördes värvningen.

– Vi hade ju fått in Nora Tuulus just innan, dessutom visste vi att Mira Jalusuo skulle komma, egentligen hade vi ju redan ett tillräckligt bra lag på pappret. Men därifrån till att verkligen vara bäst när det gäller är det ju rätt långt, säger Glader.

Ett nytt lag blev över en helg ännu nyare – ändå lyckades Luleå vinna serien med bara sex plusmål till godo på Linköping. Kanske blev det avgörande, kanske inte – klart är i alla fall att alla spelare, alla ledare, hyllade hemmapubliken när slutsignalen ljudit och SM-pokalen hissats till den norrbottniska himlen.

– Det finns inte ord för det. Helt ärligt, titta hur det ser ut. Hur vi ska toppa det här? Jag har ingen aning... Med en jävla fest, gapar Glader mitt i guldjublet.

Historien om Norrbottens första hockeyguld på 30 år är över.

Historien om Luleå Hockey/MSSK är det inte.

– Det här är ett långsiktigt projekt. Vi vill att småtjejer ska bli inspirerade, börja spela, vi vill skapa ett större intresse bland tjejer och kvinnor för ishockey. Det här är inget ettårsprojekt – det här kommer att finnas så länge som föreningen Luleå Hockey existerar, säger vd Stefan Enbom.

Ni har slagit alla publikrekord som finns samt vunnit både grundserie och SM-guld – vad finns mer att göra?

– Det är bara inspirerande. Vi vill ge laget ännu bättre förutsättningar nästa säsong, en bra försäsong, ett bra träningsläger och höja nivån. Nu ska vi skruva upp allt – de ska få bättre villkor på alla sätt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!