Pingisstjärnans nya karriär – på is: "Svinkul"

De har ägnat sina liv åt andra sporter. Men nu siktar Lag Lulebona, med bordtennisstjärnan Ingela Lundbäck i spetsen, på SM-succé i rullstolscurling.

Nytänk. Hans Åkerström och Örjan Eliasson känner på stenen. Ingela Lundbäck och Jonna Eliasson är redo där bakom.

Nytänk. Hans Åkerström och Örjan Eliasson känner på stenen. Ingela Lundbäck och Jonna Eliasson är redo där bakom.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Curling2018-04-04 19:34

Det är kallt i Coop arenas D-hall den här söndagen. Men temperaturen är hög ändå. Ett av Luleås färskaste idrottslag gör nämligen ett av sina sista ispass inför SM som avgörs i Danderyd 6–8 april. De kallar sig själva för Lag Lulebona – och de sysslar med rullstolscurling.

– Jag har alltid gillat curling, har sett det mycket på TV och har alltid velat prova. Men jag har inte ens fattat att det har funnits en curlingklubb i stan, säger Ingela Lundbäck som för de flesta är känd som en av Luleås och Sveriges mest framgångsrika bordtennisspelare.

I oktober förra året anordnade Luleå Curlingklubb tillsammans med Parasport Norrbotten en prova på-dag i rullstolscurling. Då var Ingela Lundbäck på plats och hon fastnade direkt.

– Det var svinkul. Jag gillar ju det här med alla strategier, att man måste tänka till hela tiden, säger hon.

Tillsammans med Jonna Eliasson, Hans Åkerström och Örjan Eliasson bildade hon efter den där prova på-dagen Lag Lulebona. Till helgen ska de alltså tävla på SM i rullstolscurling.

– Redan när vi gick den där kursen började snacket gå om SM, nu känner vi oss redo, säger Jonna Eliasson som tidigare mest har sysslat med hästsport.

Hon får medhåll av Hans Åkerström, mest van vid rullstolsrugby och rullstolsbasket.

– Det här är ju lite annorlunda. Det ska bli kul med SM. Målet är att ta poäng (skratt), säger han.

Rullstolscurling skiljer sig en hel del från gående curling. Det förekommer inget sopande och spelarna använder sig av en så kallad "curling stick" för att få i väg stenarna.

– Vi sitter här bakom den röda linjen och trycker i väg stenarna med de här "sticksen". Sen får man bara hoppas att stenen går dit man vill, säger Örjan Eliasson som egentligen inte sitter i rullstol, men har fått dispens för att vara med i laget.

– Man ska helst vara fyra i laget och vi är bara tre som sitter i rullstol, säger han.

Ingela Lundbäck säger att de gärna ser att fler ansluter till laget.

– Nu är Örjan skipper och jag är vice skipper, men vi snurrar runt lite och provar. Vi söker fler rullstolar. Vi har gått igenom alla våra kompisregister, tyvärr är det svårt att hitta folk. Men jag tänker att med det här reportaget så kommer vi hitta många, säger hon och skrattar.

Kvartetten gör gärna reklam för sin nya sport.

– Jag tycker att tjusningen med sporten är taktiken, det är schack på is. Vi är ett riktigt bra gäng här också, vi har verkligen haft skitkul sedan vi började, säger Hans Åkerström.

Lagkassan har dock inte hunnit bli jättestor. För att få tillgång till en "curling stick", som kostar uppemot 2500 kronor, tänkte därför medlemmarna lite utanför boxen.

– Vi fick låna en sån här "stick" när vi hade teknikträning i Skellefteå för några veckor sedan och det var som en aha-upplevelse. Men eftersom vi inte har några pengar så slängde vi ut en förfrågan på Facebook, säger Ingela Lundbäck.

Den nådde Herman Lundgren, student i industriell design på LTU, som tog sig an uppgiften att skapa en "curling stick" med hjälp av en 3D-printer.

– Ett spännande uppdrag. Jag tog alla mått och sen printade jag ut. Plastbitarna som krävdes kostade inte mycket alls. Kul att det fungerade, säger Herman Lundgren som är på plats i hallen.

– Vi är jättetecksamma för att han ville hjälpa oss, säger Ingela Lundbäck.

Förutsättningarna för curlingspelare i Luleå är dock inte optimala. Saknaden av en riktig curlinghall är stor.

– Vi har ju samma hall som konståkarna så de har ju kört någon trippel axel och toeloop innan. Isen är inte så slät som man skulle vilja. De städer som har curlinghallar har mycket bättre förutsättningar, säger Ingela Lundbäck.

Under SM i Danderyd kommer Lag Lulebona äntligen att få spela på riktig curlingis.

– Men då tar det ett tag innan man kommer in i det. Här får vi ju ta i så himla mycket för att stenen ska komma in i boet. På riktig curlingis drar vi in den i sargen hela tiden, säger Lundbäck.

Hans Åkerström fyller i:

– Det är därför det är svårt att få folk till laget. När de kommer hit och provar på upptäcker de att de knappt är halvvägs över isen, men på en riktig curlingis hade de garanterat kommit över med stenen. Vi är ju vana att ta i för kung och fosterland härinne.

När NSD är på plats återstår två veckor innan SM avgörs i Danderyd. Den söndagen blir dock den sista i D-hallen för Lag Lulebona. Sedan ska nämligen hallen stängas. Därefter har man lyckats tjata till sig en timme på is i B-hallen, men uppladdningen inför mästerskapet blir inte optimal.

– Vi går ju miste om tid för att få till den där sista biten inför SM. Vi är ju inte direkt prioriterade och skulle verkligen behöva en egen hall, säger Örjan Eliasson.

Efter SM kommer man att starta en namninsamling för att skapa ett medborgarförslag om en ny curlinghall.

– Det finns i klubbens vilja att ha en egen lokal. Får vi 77 namnunderskrifter så måste kommunen ta tag i det, säger Örjan Eliasson.

Fakta

Rullstolscurling är en variant av curling som spelas av rullstolsbundna.

Sporten debuterade på det paralympiska programmet i Turin 2006 och antalet utövare växer stadigt i Sverige.

I internationella tävlingar består laget av både kvinnor och män.

Spelarna använder sig oftast av ett hjälpmedel i form av en "curling stick".

Till skillnad från gående curling är det ingen som sopar i rullstolscurling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om