14 februari 2014. Johan Olsson står på startlinjen i Sotji redo att köra 15 kilometer klassiskt. Eller redo och redo. Han har ingen aning om var han står. Han vet inte ens om han har där att göra. Hela säsongen har femmilskungen från Val di Fiemme haft ont i både revben och ljumskar. Han har knappt kunnat tävla överhuvudtaget och veckan innan OS-starten tvingas han till fyra läkarbehandlingar per dag.
Hur ska detta sluta?
Knappt 40 minuter senare står Johan Olsson i målfållan som silvermedaljör. Endast slagen av Dario Cologna.
– Det är inte så vanligt att man glider fram till startlinjen i ett OS och inte har den blekaste aning om var man står. Visst, det gick ju otroligt bra. Men på ett sätt kände jag att jag inte riktigt kunde njuta av det, säger Olsson när han tänker tillbaka på den där dagen.
18 november 2014. Johan Olsson har just kommit till Bruksvallarna. Det sista landslagslägret inför säsongen har börjat och 32-åringen känner sig som en ny människa jämfört med samma tid i fjol.
– Jag fick ta en ganska lång rehabperiod under första delen av sommaren för att försöka få bukt med alla skador. Jag var rätt less på att ha ont hela tiden, att ha värk året runt. Jag tycker att rehabträningen har gått jättebra, det har fått effekt, säger han.
Var det revben eller ljumskar som var värst i fjol?
– Då var det revbenet. Under en period tog jag mig inte ens upp ur sängen. Innan OS var jag på väg att lägga av flera gånger när smärtan var så stor. Jag kom hem till min fru och sa: "Jag skiter i det här, jag pallar inte". Men hon övertalade mig att fortsätta.
Men nu är revbenet bra igen?
– Det är inte helt återställt. Men det är så pass bra att jag inte har några besvär av det. Jag behöver inte ställa in träningspassen.
Vid ungefär den här tidpunkten för ett år sedan hade Johan Olsson bestämt sig. Han skulle lägga av efter OS i Sotji. Men ändrade sig i våras och kommer att satsa åtminstone en säsong till.
– Det kändes som ett sånt jävla antiklimax att sluta med en säsong där jag gjort fyra individuella starter. Jag ville inte sluta med en sådan skitsäsong i ryggen. Även om jag var tvåa på OS och vann guld i stafett kändes det ändå som min värsta säsong som elitåkare någonsin.
I fjol tävlade han knappt någonting. I år är det annorlunda. Olsson satsar på Tour de Ski, VM och Vasaloppet.
– Det är ju VM jag satsar på, det är det jag lägger upp all träning mot. Men jag åkte Tour de Ski 2013, samma år som jag vann VM-guld i femmil. Jag kände då att jag blev i väldigt bra form av att få köra så många tävlingar.
Vasaloppet då?
– Det är något som jag har sett fram emot att få göra länge. Jag känner att jag vill åka Vasaloppet medan jag är elitåkare och inte motionär.
VM i Falun är Johan Olssons stora mål i vinter. Han har ett VM-guld i femmil att försvara. Den unika soloshowen i Val di Fiemme för två år sedan har blivit legendarisk. Nu förväntar sig folk mirakel från Olsson nästan varje gång han snör på sig ett par skidor.
Och han trivs med det.
– Jag kan känna att jag har förtjänat det, i positiv bemärkelse, att folk tror på mig inför ett mästerskap. Jag ser det som en stolthet i min karriär. Nu har det varit så att jag oftast har kunnat svara upp hyfsat mot föräntningarna och fått med mig någon medalj hem.
Blir det här din sista säsong?
– Jag har inte tagit något beslut, det vill jag inte göra heller. Man måste försöka vara här och nu, sen får man ta ett beslut efter säsongen och känna efter då. Som sagt, jag hade ju bestämt mig för att lägga av efter förra säsongen men ändrade mig.