Matcherna avlöste varandra och allt som oftast var det brottning på båda mattorna inne i sporthallen i Råneå.
För Råneå BK-brottaren Ing Chomprasert, 11, blev det en bra uppladdning inför resan till Göteborg i månadsskiftet.
Då väntar Soft Touch Open, som är Europas största tävling.
Där siktar elvaåringen högt.
– Helst vill jag vinna alla matcher, säger Ing Chomprasert innan hon tillägger:
– Jag har bara förlorat en match i år. Det var i Kemi.
Med andra ord: Hon gick obesegrad i Kurirenmästerskapen – trots att hon tävlade i 57-kilosklassen, vilket är en betydligt tyngre klass än hon vad hon egentligen ska brottas i.
På hemmaplan inledde hon med att besegra klubbkompisen Wilma Lundmark och avslutade med att brotta hem segern mot Stella Winroth, Luleå BK.
– Det har varit ganska trevligt och roligt, sammanfattar Ing Chomprasert dagen.
Är du nöjd då?– Det är jag.
Varför vann du de här två matcherna?– Jag kämpade.
Sen kommer hon in på vad som blir svårare i en tyngre viktklass.
– Att slå kast.
I OS i Rio i augusti tog förra Rosviks SK-brottaren Jenny Fransson brons.
I samma mästerskap tog också Gällivare SK:s Sofia Mattsson en bragdartad OS-medalj.
När Ing Chomprasert får frågan om vem som är hennes idol kommer svaret blixtsnabbt.
– Jenny Fransson.
Varför?– Hon kämpar och är en bra brottare, säger Chomprasert och fortsätter:
– Hon ger inte upp så himla lätt.
Hon tillägger:
– Okej, det gör inte Sofia Mattsson heller.
Nu vill elvaåringen, som också är målvakt i fotboll, gå i Jenny Franssons fotspår och bli lika bra.
– Jag ska försöka, konstaterar Chomprasert, som också drömmer om att ta sig till OS nån dag:
– Jag ska försöka med det också.
Vägen dit kommer i såna fall att gå via träning, träning och åter träning.
Dessutom lär det bli en hel del matcher.
Då får motståndarna se upp med Ing Chompraserts specialkast.
För det finns ett som hon gillar bättre än alla andra.
– Nacksving, säger hon.
Vad måste man göra för att vara bra på nacksving?– Hålla fast. Eller, ja...