"Jag hoppas på att ha svart bälte om tre år"

Bodens Karateklubb har gått från att vara mansdominerad till att krylla av tjejer. Lär känna klubben som varit en av Sveriges främsta i sin genre – och där ingen gör skillnad på könen.

Repetera. Det är vad det handlar om för Linnea Melin och alla andra aktiva i klubben.

Repetera. Det är vad det handlar om för Linnea Melin och alla andra aktiva i klubben.

Foto: Petra Älvstrand

Boden/Karate2017-02-27 11:00

Redan i entrén dånar en mörk röst ut genom den gamla byggnaden. Bara fötter som smäller mot trägolvet i takt med tydliga och kraftfulla kommandon på japanska.

Det är torsdag kväll i Centralskolans Dojo. Och sensei Mårten Lind leder Boden Karateklubbs träning för vuxna och ungdomar med fast hand.

När en halvtimme har passerat får vårt team sin första pratstund med klubbens huvudtränare.

– Vi fokuserar på det traditionella. Vi tränar som de gjorde i Japan för 100 år sedan. På trägolv. Många andra klubbar kör på matta – men vi gör som man alltid har gjort, säger Mårten Lind.

Det som vi får se på Bodens Karateklubbs träning den här kvällen kallas för ”kata”. Det kan enkelt översättas till ”form” och handlar egentligen om att lära sig olika mönster av rörelser.

– Man tränar hela kroppen. Varenda liten muskel plus huvudet och du måste vara fokuserad. Alla dessa grejer som vi gör i katan är tänkt att mata in olika serier kombinationer så när det är strid på riktigt så har du de teknikerna, säger Lind.

Men du behöver inte nödvändigtvis hamna i faktisk strid när du tränar karate. För i den här idrotten är det inte tävlandet som ligger i fokus.

Bodens Karateklubb har skördat stora framgångar på ungdomssidan under 90- och tidiga 00-talet - men att tävla är ingenting som man kräver.

– Om man tänker så här: Kampsport är oftast självförsvar. Och att tävla i självförsvar låter ju dumt, eller hur? Men givetvis är det bra med tävling så att folk inte far och slåss utanför. Så är det med många idrotter också. Många styrketränar och springer bara för träningens skull, säger han.

– Vi har det och de som vill tävla få göra det. Då får de den hjälp som behövs. Samtidigt så pushar vi inte dem till det. Vi har vunnit mycket medaljer, har många SM-vinnare och deltagare i landslaget. Ungdomskaraten har vi dominerat under mitten av 90-talet och början av 2000-talet.

På den tiden hade klubben över 100 medlemmar och bestod framför allt av män. I dag har medlemsantalet sjunkit en del – men i takt med det har fler tjejer och kvinnor hittat till dojon.

Under torsdagskvällen är det exempelvis klart fler kvinnor än män som deltar i träningen. Men framför allt så tränar alla tillsammans oavsett kön.

– Någonstans så blev det så. Det blev mer tjejer än killar och det är inte helt fel. På 80-talet var det mest killar och det skulle fightas hela tiden. Visst har det ändrats över tid.

Ni gör ingen skillnad på könen.

– Nej, nej. Vi kör samma sak med alla oavsett. Det är bara bra att de tränar fighting till exempel. När de kör mot killar kanske de vågar ta i mer också.

En av de som drillas av sensei Mårten Lind är Fanny Stenbäck. Hon fyller snart 14 år och har haft karate som intresse i mer än halva hennes liv.

Hon bugar innan hon lämnar dojon för att slå sig ned med vårt team. Bugandet är ett sätt att visa respekt för och hedra gamla mästare.

I Bodens Karateklubbs fall heter mästaren Yoshimi Inoue.

– Jag följde med några kompisar från skolan första gången när jag kom och tränade. Sen dess har jag fortsatt. Det är kul att träna på att försvara sig. Man träffar många kompisar också, säger Fanny Stenbäck.

Hon själv är en av de i klubben som tävlar. För några veckor sedan när turneringen Boden Open arrangerades på hemmaplan kom hon på tredje plats i kata.

Fanny Stenbäck har inget uttalat mål med karaten. Men visst kittlar tanken på ett svart bälte.

– Jag har det åttonde bältet av 13, tror jag. Jag har tre kvar till det högsta. Jag får vänta halvår tills jag får gradera så jag hoppas på att ha svart bälte om tre år, säger hon.

Sensei Mårten Lind har varit aktiv i klubben sedan slutet av 80-talet. Han har gått den långa vägen för att få den titeln inom Boden Karateklubb.

Och det finns inga genvägar för den som vill bli framgångsrik inom karate. Det handlar om att lägga ned tid – och massor av repetition.

– Tid, intresse och vilja att lägga ned den tid som behövs. Det som det handlar om är att repetera hela tiden. Samma, samma, samma - hela tiden. Man ska vara speciellt funtad för att köra samma sak varenda träning. Kan du inte grunderna så kan du inte lära dig nya tekniker heller, säger Lind.

Vad är det bästa med karate enligt dig?

– Det är egentligen det här. När man haft en dålig dag på jobbet så kommer man hit och tömmer ut. Man måste vara fokuserad. Man mår bra av det.

Karate

Sensei Mårten Lind förklarar:

Sensei: ”Vi västerlänningar tolkar det på olika sätt i jämförelse med japanerna. I Japan är det senseis som är lärare. Du kan vara det i matematik eller att skära blommor. Vi tolkar det som en typ av klubbledare, högst graderad och att man nått en viss nivå”.

Boden Karateklubbs inriktning: ”Man delas in i de olika grundorganisationerna som är wado-ryu, goju-ryu, shito-ryu och shotokan. Vi tillhör shito-ryu. Sen finns det olika underorganisationer med olika mästare, ledare och idéer. Vi har följt Yoshimi Inoue sedan 80-talet och nu, efter hans död 2015, följer vi hans första elev från Japan.”.

Kata: ”Det skulle kunna översättas till ’form’. Det är olika serier kombinationer som ska vara användbara när man hamnar i strid”.

Katans bakgrund: ”Från början i Kina så studerade man djuren hur de betedde sig i strid. Man tittade till exempel på hur ormen slogs och försökte efterlikna det. Det försöker vi bevara. Som man alltid har gjort”.

Karatens utveckling: ”Karaten uppdelas i olika organisationer som allt annat. Från början var det fyra organisationer som har splittrats genom åren. De fyra stora var det i Japan på 30-40-talet. Sen har deras mästares elever bildat eget och elevernas elever har bildat eget. Det har som förgrenats åt alla håll. Från att ha varit fyra stycken har det blivit ett 100-tal”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om