Hon har varit sugen på att spela handboll utanför Ryssland länge. Så när Viktoriia Polshikovas agent ringde i somras och frågade om kunde tänka sig att spela för Boden Handboll svarade hon: ”Självklart!”.
– Sen googlade jag Boden och tänkte: ”Herregud, antarktis”. Ha ha. Men självklart ville jag hit, jag ville testa något nytt. En ny handboll som inte är rysk.
Vad tycker du om Boden nu när du är här?
– Jag gillar Boden. Det är bra här. Men det är en väldigt liten stad, i Ryssland hade det här varit en by med ankor och kycklingar överallt. Men jag gillar att det är så rent överallt, luften är härlig.
Hur trivs du i laget då?
– Tjejerna är så roliga. De skrattar hela tiden. Min coach i Ryssland, du känner kanske till honom, Trefilov, han skriker hela tiden.
Jevgenij Trefilov är en av handbollsvärldens stora höjdare. Han har coachat det ryska damlandslaget till tre VM-guld och ett OS-silver samt gjort sig känd som ”den arga tränaren”. Polshikova hade honom i sin förra klubb Kuban Krasnodar.
– Ja, oj, pust. Det var tufft. Ha ha. De yngre tjejerna var rädda för honom.
Du då?
– Nej. När han skrek åt mig sa jag bara: ”Varför skriker du bara på mig?”. ”Det gör jag inte alls!”, svarade han. ”Jo, det gör du!!”, svarade jag. He he. Men jag gillar att det är mer avslappnat här. Björn (Molin) skriker aldrig. Här spelar tjejerna med känslor, i Ryssland spelade alla som robotar. Det var väl för att han var så tuff, Trefilov.
Viktoriia Polshikova är 28 år och har under hela sin handbollskarriär spelat i ryska superligan. Nu är hon redo för en helt ny handboll i Sverige.
– Det har länge varit min dröm att åka till ett annat land och testa något nytt. Jag har aldrig varit i Sverige tidigare, men vet att handbollen är bra. Tjejerna spelar med så mycket karaktär, så mycket känslor. Jag gillar det. Sen är de så små också, men spelar ändå så bra.
Är spelarna större i Ryssland?
– Ja. Långa, stora och tjocka. Som jag. Ha ha.
Var det svårt att lämna Ryssland?
– Nej, inte för mig. Men min första tanke var att jag måste lära mig engelska. Så jag läste engelska på Youtube och nu kan jag i alla fall prata med folk.
Har du lärt dig någon svenska då?
– Jag kan räkna från ett till tio, jag kan alla veckodagar och så kan jag några handbollsord som ”kom igen, tjejer”, ”upp med händerna” och ”spring, spring”. Jag vill lära mig, men oj vad svenska är svårt. När vår tränare Björn har genomgångar på träningen står jag med allvarlig min och låtsas att jag förstår för att verka smart.
Boden Handboll siktar på att vara ett topplag i allsvenskan den kommande säsongen och Viktoriia Polshikovas målvaktsspel lär bli en nyckel. Hon pratar gärna om det mesta, men lyfta fram sig själv och sina styrkor har hon svårt för.
– Jag gillar inte att prata om mig själv, hålla på och jämföra mig själv med Katrine Lunde (norsk landslagsmålvakt) och så... Nej, andra får bedöma mig. Men jag hoppas att jag kan hjälpa mitt lag och att det blir bra.
Vad tror du om Bodens chanser i serien?
– Jag tror att de är mycket goda. Spelarna och coachen är ju så pass bra och nog kan vi testa att komma först. Men man vet aldrig. Handboll är ju ett spel, ett rätt så märkligt spel.