Finnes: dopningsforskare Sökes: 20 försökskaniner
Sökes: personer som vill dopa sig.- Tyvärr är intresset dåligt och jag förstår inte varför, säger Christer Malm vid Winternet i Boden, som ska leda en studie i bloddoping.Resultatet av studien kan innebära ett genombrott i dopingfrågan.
Christer Malm vid Winternet i Boden har kommit en metod för att upptäcka bloddoping. Nu letar han personer, som vill dopa sig.
Foto: leif hammarström
Många han pratat med har också förklarat att de vill vara med. Men än så länge har han bara fått två anmälningar.
Malm vill ha 20 personer, de ska vara män, i åldern 20-40 år och de får inte ha någon form av infektion.
- Jag hoppas att vi får napp så fort som möjligt. Vi vill börja nu, säger han.
Bloddoping är det vanligaste sättet att höja prestationsförmågan i uthållighetsidrotter. Det finns tre olika metoder:
4 Den aktive sprutar in epo i kroppen och ju mer epo som tillförs desto mer ökar prestationsförmågan. Metoden är dock inte svår att upptäcka.
4 Man köper en blodpåse - men den måste vara av samma blodgrupp - och tillför kroppen. Risken att bli upptäckt anses vara 50-procentig.
4 Kroppen tappas på blod, det lagras och sätts tillbaka efter en tids lagring. Metoden heter autolog doping och går inte att upptäcka.
Det finns två sätt att lagra blodet. Dels kan man ha det på kylförvaring i max sex veckor, dels frysa ned och lagra det under flera år. I båda fallen kan prestationsförmågan ökas med 10-20 procent.
- Vill man spruta in det dagen före en viktig tävling går det alldeles utmärkt. Det verkar direkt.
Men autolog doping, speciellt med nedfryst blod, är kostsam och kräver också komplicerad apparatur.
Problemet för den aktive när kroppen tappas på blod är att prestationsförmågan försämras. Blodet försämras också.
Men i det senaste steget i autolog doping har man valt att ta ut små doser, cirka en deciliter per gång, och då försämras inte prestationsförmågan.
Autolog doping går alltså inte att upptäcka - men kanske har Christer Malm, som även jobbar vid Umeå universitet, hittat en metod, som även fäller fuskare, som vänder sig av den metoden.
Söker folk som vill dopa sig
Christer anser det som osannolikt att man kan ta ut, förvara och sedan återinföra röda blodkroppar (RBC) utan att dessa på något sätt påverkas.
Han vill göra en analys av de röda blodkropparnas samtliga proteiner och för att se om metoden fungerar måste han hitta folk, som vill dopa sig.
Steg ett i testet är att man tappar en halv liter blod per person i två omgångar, 15 veckor efter andra tappningen sätts blodet tillbaka och därefter sker blod- och fysiska tester under tre veckor.
Steg två är att man verifierar markörer i blodprovet. Alla proteiner märks med fluorscerande markörer för att sedan skannas i olika våglängder av laser.
Man tar ett blodprov och visar det sig att de utvalda markörerna finns i tillräckligt stort antal - då har personen dopat sig.
- Det blir intressant att se resultat. Det kan betyda ett genombrott i vår kamp mot bloddoping.
Blodvärdet för en aktiv får aldrig överstiga 170 hb.
Om det sker stora förändringar kan det upptäckas genom så kallades blodpass, som finns för de flesta aktiva på elitnivå.
Det nya projektet drivs av Winternet och universitetet i Umeå och finansieras bland annat av Wada, den internationella dopningsbyrån.
Övriga medverkande i projektet är dr Lars Frängsmyr, Umeå Universitet, doktoranderna Andreas Hult och Jenny Berg, dr Staffan Wikström, Sunderbyns Sjukhus, dr Hans Gulliksson, Huddinge Sjukhus och dr Svante Holmberg, NUS.
Så jobbar vi med nyheter