Som 18-åring flyttade Niklas Bäckström från Luleå till Stockholm. Allt för att kunna satsa för fullt på en karriär som MMA-fighter.
Redan då var målet klart och tydligt för Bäckström: Han skulle bli bäst i världen.
– Jag ska bli bäst i världen. Det har jag alltid sagt. Mitt mål är inte att komma till UFC, det är att bli bäst i världen. Det har jag sagt ända från början när jag kom till Stockholm. Folk frågade mig om jag pluggade eller vad jag gjorde här i Stockholm. Då sa jag att jag skulle bli bäst i världen. Först kanske de tyckte att det var ett kul skämt, men skrattar bäst som skrattar sist, säger Niklas Bäckström.
I dag är han 24 år gammal. Och för bara några veckor sedan fick han beskedet att han skulle få debutera i UFC (världens största MMA-organisation) i fjäderviktsklassen.
Under lördagen går han sin allra första match och motståndet står den rutinerade finländaren Tom Niinimäki för. En fighter som är 31 år gammal och har 27 UFC-matcher i bagaget.
Luleåsonen har stor respekt för honom – men är ändå helt övertygad att han kommer vinna. Och nu skickar Niklas Bäckström en kaxig passning till sin motståndare inför debuten.
– Det finns mycket lättare matcher än Niinimäki. Det förvånar mig inte alls om han går in på topp tio. Nu kommer han gå bak lite grann efter den här förlusten. Men efter det tror jag att han kommer vinna mot väldigt många bra fighters, säger Bäckström.
Efternamnet Bäckström är inte helt okänt i norrbottniska sportkretsar. Nej, tvärtom. Niklas pappa heter Thomas ”Brocke” Bäckström och är en gammal Luleå Hockey-legendar samt ett träningsfreak. Norrbottens senaste stjärna har drillats av pappa ”Brocke” sedan han var sju år gammal och nu berättar han hur mycket farsan betytt för MMA-satsningen.
– Jättemycket. Han har varit otroligt engagerad i min träning överhuvudtaget sedan hur länge som helst tillbaks. Fys och sådär har jag tränat hur mycket som helst med honom. Han är väldigt stöttande när det kommer till det här, säger han.
Hjälper han dig fortfarande?
– Ja, han har hjälpt mig framför allt med fysträning sedan jag var kanske sju år gammal. Och nu, när jag kommer upp till Luleå, så kör vi fortfarande alltid. Han är en riktig krutgubbe.
Varför blev det inte en hockeykarriär för dig?
– Jag spelade ett tag, men slutade tycka det var kul och var inte så stor. Jag tyckte bara att det var mycket roligare med kampsport. Jag menar, vem har inte velat bli en ninja när man var liten? Det är ju svincoolt. Och nu är jag själv där.
Niklas Bäckström har redan träffat sin motståndare Tom Niinimäki i en så kallad ”staredown”. Det är ett moment när två fighters ställs öga mot öga under några minuter för att skrämmas, inspektera varandra och även säga några väl valda ord inför matchen. Då önskade Niinimäki honom lycka till – något som Bäckström verklgen inte uppskattar.
– Han sa väl good luck sen också. Jag svarar inte på good luck. Det tycker jag inte om. Jag har någon OCD-grej när det kommer till folk som säger lycka till inför matcher. Jag behöver inte tur – det är för förlorare.