I början av september förra sommaren kom pressmeddelandet. BC Luleå hade värvat den landslagsmeriterade centern Brice Massamba som hade sommartränat med klubben på grund av arbete på orten.
BC Luleå fick en spelartyp man saknat. En stor och stark center utrustad med ett bra spelsinne.
Trots sin imponerande meritlista var coacherna tydliga med att han skulle få varierat med speltid under säsongen.
– Jag visste det redan innan, säger 28-åringen.
I de inledande två semifinalerna har han matchats sparsamt. 3.41 senast och 4.31 i första matchen. Totalt har han snittat drygt sju minuter per match under slutspelet.
Hur håller du uppe humöret?
– Jag skämtar med grabbarna. Nä, men jag vet att jag får göra mitt bästa när jag kommer in. Det är bara så det är. Vissa matcher får jag spela mer och i vissa mindre. Det finns ju fler som inte spelar så mycket heller. Vi på bänken är glada och skämtar och är nöjda över att det går bra för laget. Sedan är man alltid redo att kliva in och hjälpa laget på planen.
Ja, är du glad hela tiden?
– Jag är alltid glad.
Med tanke på din basketbakgrund är det här kanske en annorlunda situation. Eller?
– Minutmässigt ja. Jag är van vid att spela mycket. Men jag hjälper fortfarande laget även om det är mer från sidan just nu. Jag snackar mycket, även under timeouter, säger han och fortsätter:
– Jag är fortfarande en ledare i laget – man måste inte bara en ledare för att man spelar i 40 minuter. Jag försöker se hur det ser ut på golvet och ger min syn både på bänken och i halvtid. Jag kanske inte spelar mycket – men jag har fortfarande lika roligt.
Är det så?
– Ja.
Men du måste väl påverkas lite negativt i alla fall?
– Jag vet vad jag kan och jag vet att alla litar och tror på mig. Självförtroendet påverkas inte – men självklart vill jag helst vara ute på planen och spela. Men jag är en person som gör det bästa av alla situationer.
Hur ser du på fortsättningen av slutspelet?
– Det ser ju bra ut just nu. Men Uppsala är ett bra lag och man ska aldrig se ner på motståndaren bara för att vi leder med 2–0. Det är fortfarande först till fyra segrar. Vi ska verkligen vinna hemma under torsdagen – vi får inte släppa greppet. Men vi tar en match i taget.
Du känner till vilken karaktär Uppsalas trupp besitter?
– Ja, jag spelade ju där för två säsonger sedan och känner de flesta i laget. Det är ett lag som aldrig ger upp. De gav inte ens upp när vi ledde med typ 30 poäng under grundserien.
Brice Massamba kommer från en riktig basketfamilj. 28-åringen har fyra syskon. Lillasyster Tanya, 26, lirar just nu SM-finaler mot Luleå Basket med sitt Udominate. Sedan spelar storebror Thomas i Södertälje, som just nu lirar SM-semifinaler mot Norrköping. Även hans näst äldsta storebror Darly, 35, har mängder av säsonger i ligan. Och hans äldsta bror Dadhy, 37, var duktig i basket även om han aldrig blev proffs som sina yngre syskon.
– Dadhy började spela i IFK Linköping, men han skadade hälsenan två gånger och lade av ganska tidigt. Men han var också riktigt bra, säger Brice Massamba.
– Ena brorsan (oklart vem) började spela sedan IFK Linköping hade varit i skolan och lockat med: "Kommer du till skolan så får du en glass". Coachens son var i samma ålder som mig och han tjatade på mig att böra. I tvåan så lade jag ned fotbollen och körde basket i stället. Det var roligast.
Så när familjen Massamba samlas blir det bara basketsnack?
– Nja, det kan handla om mycket även om det blir en hel del basket. Vi snackar skit och minnen, spelar tv-spel, retar varandra och allt sånt.
Ni verkar tajta ...
– Ja, vi är väldigt tajta.
Vem är bäst på basket i familjen?
– Det är svårt eftersom att alla har olika positioner. Men vi hade kunnat få ihop en startfemma med Thomas som pointguard och Dadhy som shooting guard. Syrran är lite mesig så hon får vara liten forward. Sedan har vi mig och Darly under korgen.
Hur hade ni klarat er i ligan?
– Vi hade vunnit SM-guld (skratt).
Sedan juniortiden har 28-åringen hunnit med att uppleva en hel del på basketplanen. 2008 flög han över Atlanten och testade på collegespel i Las Vegas, USA under fyra säsonger. Sedan 2012 har han varit proffs i flera olika länder – bland annat i Kroatien, Argentina, Rumänien och Tunisien. För två säsonger sedan lirade han med Uppsala och förra säsongen i danska Svendborg.
– Jag gillar att göra grejer. Jag älskar att resa runt och basketen har hjälpt mig med att få uppleva och se nya saker.
Vad har varit roligast hittills. Utöver din tid i Luleå?
– Jag måste svara collegetiden i Las Vegas.
Och som proffs?
– Första året i Kroatien. Att bli proffs för första gången var speciellt. Och sedan gick det väldigt bra dessutom.
Är du sugen på att sticka ut i världen igen innan karriären är över?
– Ja, det är jag alltid sugen på.