BC Luleå var på plats när Luleå Basket säkrade sitt fjärde raka SM-guld. Där och då bestämde sig BC:s nyckelspelare Yannick Anzuluni.
Han vill också få fira ett guld på hemmaplan.
– Jag vill också kunna säga att jag är mästare. Jag vill också kunna säga att vi tränade en hel säsong för att nå ett visst mål. De klarade det och ska hyllas för det. Jag vill ha samma känsla, säger Anzuluni.
De som ser BC Luleås spelare vet vad han är för typ av spelare. Att han gör mycket poäng, river ner en hel del returer – och att han alltid har ett leende på läpparna.
Det BC Luleås fans kanske inte vet är att Anzuluni, 28 år, aldrig druckit alkohol.
– När jag var 14 år blev basket min favoritsport. När jag växte upp var Kobe Bryant min stora idol. Jag såg alla dokumentärer om honom och i en av filmerna sa han att han aldrig druckit en droppe alkohol, han tränade bara basket dag och natt. När jag var liten bestämde jag mig för att jag skulle göra som Kobe, säger Yannick Anzuluni.
Han sitter utanför BC Luleås omklädningsrum.
Kvällens träningspass är avslutat.
– Jag drack inte i skolan, inte på college heller. Jag blev proffs... Det funkade för mig att inte dricka, det var därför jag kunde bli proffs. När jag väl var proffs bestämde jag mig för att fortsätta med det, att inte dricka. Jag tänker: ”Så länge jag vill bli så bra jag kan bli på basket, varför ska jag börja dricka nu?”. Det har ju funkat bra utan.
Omklädningsrum kan vara grabbiga.
– Ja...
Hur har ditt val bemötts genom åren?
– På college är killar mer omogna. Ibland försökte de kidnappa mig och tvinga ner alkohol i halsen på mig. Vi var unga och dumma. Men nu? Jag är van att inte dricka, det är ingen svår grej. I början av säsongen säger jag bara att jag inte dricker. Då vet alla det. Jag har varit både chaufför och pappa i alla lag som jag spelat i. Om något händer är jag där och rättar till det, säger BC Luleås nyckelspelare.
28-åringen berättar också att han försöker vara extremt professionell i alla avseenden.
– Jag älskar sporten så mycket. Jag vill spela så länge jag kan, och därför måste jag vara professionell. Jag kan inte göra något som riskerar att jag måste sluta.
Hur märks detta?
– Jag dricker aldrig läsk, till exempel. Coca Cola? Fanta? Aldrig i livet att jag skulle dricka det.
Mer då?
– Sömnen. Jag spelar med mycket energi och gör allt jag kan för att jag ska ha mycket energi. Jag sover väldigt mycket. Jag vaknar, går till träningen, äter lunch, går hem och sover igen så att jag ska vara redo för nästa träning. Sen går jag hem igen och sover. Det är därför jag har så mycket energi på planen, för utanför basketen gör jag inte så mycket.
Forwarden, som är en av de mest bidragande orsakerna till att BC Luleå är i sin första final sedan 2010 och nu har chansen att vinna sitt första guld sedan 2007, funderar lite till. Sedan säger han:
– På somrarna går folk ut och har kul. Jag tränar mina 2-3 timmar per dag, sen sover jag. Jag försöker som sagt hålla min kropp borta från saker som riskerar min karriär. Jag har 4-5 bra år kvar inom basketen. Så jag måste ge allt nu.
Vad ska du göra sen då?
– Bra fråga. Men inget inom basketen i alla fall.
Varför inte?
– Jag är seriös när jag säger att jag aldrig kommer göra något inom basketen. Det låter hemskt att säga, för jag älskar basket mest av allt i livet. Men det har varit mitt liv sen jag var 14. Jag gick aldrig ut med kompisarna, festade med tjejer och såna saker. Det var bara basket, varje dag. När jag är klar så är det över. Då vill jag göra något annat, uppleva något nytt. Låter det knäppt?
Nä. Det låter förståeligt.
– Jag vill inte att mina barn ska spela basket heller. Jag vill inte se fler matcher sen, säger Yannick Anzuluni.
Och skrattar vidare.