Solen börjar äntligen orka över träden och det känns iallafall lite kortare när man kan köra spotify ur högtalarna. Åsarna är det som gäller och antalet tävlingar jag gjort här går inte att räkna på två händer.
Ingenting förändras, Thomas Wassberg kör pistmaskinen & den gamla Ockelbon. Ski center serverar samma mat och skidåkarna vräker i sig kolhydrater. Tiden stannade av här någon gång under 50 talet, sen verkade folket nöjda med detta och bor i den genomfart som är känd för att vara iskall. Enda detaljen som inte riktigt stämde var att temperaturen aldrig und ersteg -15...
Teoretiskt sett borde jag inte vara här, om det inte varit för skidorna det vill säga.Så det är lika bra att göra det mesta av helgen. Fokusera på att åka fort, sjukt fort.
160 killar anmälda till lördagens sprint, och vi sa att går man vidare till kvartsfinal bland de 30 främsta gör man sitt bästa sprintlopp. 24(!) norrmän framför mig och en sur 39:e plats med drygt fem tiondelar från att få åka vidare.
För att förklara hur tight det är så kan jag ju nämna att jag var sju sekunder efter Kent-Ove Clausen som vann kvalet, 39 åkare inom sju sekunder, you do the math.
n n Antagligen mitt snabbaste och bästa kval hittills men det hjälper föga när man inte får åka vidare mot några av världens bästa.
Cred till dessa då sprint är en oerhört, nej det räcker inte. En obehagligt patetiskt jobbig distans är en mera korrekt beskrivning. Jag klarar mig ungefär 950 meter innan mjölksyran och syreskulden hinner ikapp och känslan som infinner sig då är fortfarande efter 10 år i branschen obehaglig. Det gör ont och ilar från huvud till fötter. Men grattis David, det är ett av dina jobb så jag gör mitt bästa för att ignorera känslan.
Söndagen i Åsarna där man för övrigt verkar tro på att hålla kvar vid julpyntet 15:e januari bjöd på 10 respektive 15 km klassiskt för damer & herrar. En oerhört fin bana med gammeldags skidåkning. Bra känsla fram till 5 km och får man tider att man är trea så växer självförtroendet.
q q Men är man inte i form så kommer det rinna iväg, så gjorde det också. Höll inte ihop loppet på det sätt jag tänkt, slutade som 22:a svensk men lägg på 31 norrmän så får ni min totala slutplacering.
Johan Olsson vann i överlägsen stil 37 sekunder före 2:an Didrik Toenset. Klubbkompisarna Mikael Norberg och Johan Westerlund åkte bra och var 25:a resp 31:a! Bådar gott inför SM det, ska bara hitta min form också.
Och det gör man till slut, men som elitidrottare måsta man tävla, och återigen tävla för att bli bra på det. Är en grej jag jobbar mycket med då jag oftast presterar bättre på träning än på tävling, vilket är värdelöst. Jämför det med ett jobb och ni vet att man blir ringrostig om man är borta mer än 3 veckor från det.
q q Härnäst är det som sagt SM, mitt femte som senior. Östersund med inledande dubbeljakt på onsdagen om 1,5 vecka.
Jag återkommer med rapport och utvärdering därifrån.