Det krävdes inget geni att förstå att Zvezdan Milosevics sista match som tränare i Boden var 0–7-förlusten mot Västerås.
Att Milosevic hade kört fast erkände han själv för NSD efter matchen.
– Jag verkar inte få ordning på det här laget, sa han då.
Förra veckan kom en ny undersökning som visade att det inte lönar sig att sparka tränare. En studie som var gjord på något universitet kom fram till att lag som sparkade tränare inte fick något nämnvärt bättre resultat.
Men i fallet med Bodens BK och Milosevic fanns det inget annat val.
Sedan ett par veckor tillbaka har det gnisslat mer och mer mellan spelare och tränaren.
Och de senaste dagarna har det lilla gnisslandet blivit till stora sprickor som inte går att laga.
Om Boden ska ta chansen som finns att klara sig kvar i serien krävs det att spelarna kan fokusera maximalt på det idrottsliga och inte slösa energi på en tränare som de inte gillar.
n n Valet av Lars ”Brolla” Svensson och Jonas Larsson som huvudansvariga tränare de återstående matcherna var inte alls oväntat.
Men precis som jag skrev i lördagens tidning är det kanske inte den mest optimala lösningen. Däremot den bästa efter de rådande omständigheterna.
Samtidigt är det kanske också ett litet tecken på att allt inte står rätt till i klubben när en tränare som fått sparken en gång, och självmant tackat för sig en gång under en treårsperiod är den som ska rädda laget.
Fast i det här läget är det kanske bara en Lars ”Brolla” Svensson som kan göra något åt situationen. Det brukar ju oftast vara stora hjärtan som vinner viktiga matcher.
En kvart innan Boden skulle ge Zvezdan Milosevic sparken ringde han själv upp klubbdirektören Ingemar Ek och sa upp sig. Snacka om telepati.
Jag hoppas verkligen att spelarna inte markerade sitt missnöje med Milosevic genom att förlora med 0–7.
Är det någon mer än jag som funderar på varför så många av Bodens nyförvärv alltid verkar underprestera när de drar på sig den gröna tröjan?
Så vad händer nu då, när den första åtgärden i operation ”Rädda Boden” är utförd?
Jag har svårt att se att Boden ska bli ett vinnande lag över en natt.
Det går inte att komma ifrån att laget har en usel formkurva, 0–11 på två matcher och ett ganska knepigt program kvar.
I dagsläget känns det som att chansen är 40-60 att det blir division I-spel på Boden Arena nästa år igen.
Det som krävs för att spräcka min procentsats är helt enkelt att ”nya” tränarna hittar ett spelsätt som är enkelt, vägvinnande och effektivt.
Jag vill också se att de hittar elva spelare som är villiga att offra sig för klubbmärket på bröstet och att de hittar en uppställning som de sedan inte gör några större förändringar i.
Jag tror att nyckeln till framgång handlar om kontinuitet. Ett ord som inte direkt varit förknippat med Bodens BK Fotboll.
Men ironiskt nog är det just det som kan rädda Boden från ett praktfiasko.