Anna Vikman.
Anna Vikman, ishockey
Född: 1981-01-13 i Överkalix.
Förening: Modo Hockey 2006, Överkalix IF 2002.
Medaljer: 1 silver, 1 brons.
Salt Lake City 2002: 3:a Ishockey.Turin 2006: 2:a Ishockey.
Vad var dina förväntningar inför OS?
– 2002 var det ju att vinna mot Finland i en bronsmatch. Vi siktade ju inte direkt på finalen utan faktiskt på en bronsmatch så förväntningarna låg där. Till andra OS var det högre förväntningar på oss själva och från SOK också. Då hade vi visat att vi kunde ta en medalj så då tänkte vi på att kunna gå till en första final och nå ett steg högre.
Hur skilde sig OS mot andra tävlingar?
– Man kände sig ju hedrad och stolt att få representera Sverige där. På ett VM är det inte lika många deltagare och det är lite skillnad när allt annat pågår som uppmärksamhet. Så det gäller att vara fokuserad.
Hur var tillvaron i OS-byn?
– Man bor i en by med andra och då lever den staden upp med OS. Så det blir ett betydligt större idrottsarrangemang och det är ju jätteroligt att vara där.
Salt Lake City 2002 blev det första av två OS för Anna Vikman.
Vad säger du om din insats?
– Under 2002 var laget otroligt sammansvetsat. Det var en otrolig målmedvetenhet och alla visste vad de skulle göra. Vi lyckades ju göra det vi ville göra och det var en solklar insats från hela laget då vi verkligen nådde målet. År 2006 var det en jäkligt strong insats att vinna mot USA i semifinalen, speciellt av Maria Rooth som gjorde två mål. Det var en grymt bra insats och vi hade en bra blandning med spetsspelare och lite grovjobbare och finlirare. Det gjorde mycket att vi kunde klara det.
Vad är bästa OS-minnet?
– För min del är det att vi vann mot Finland i bronsmatchen då vi inte vunnit över dem på hela säsongen. Så det var rätt match att vinna.
Anna Vikman (trea från vänster) jublar med lagkompisarna efter bronsmatchen mot Finland 2002.
Har du någon bra historia/anekdot från OS?
– Det finns väl någon rolig men det kanske inte ska stå i tidningen, om jag säger så (skratt). Vi såg ju på Richard Richardsson som blev tvåa i snowboard och 2006 såg vi herrarnas kvartsfinal mot Schweiz.
Vad har du gjort efter karriären och vad gör du nuförtiden?
– Jag har två barn som är tio och åtta år. Sedan har jag en egen firma med hushållsnära tjänster och lever familjeliv. Jag spelade i Modo men det tog stopp efter en hjärnskakning då jag tacklades mot huvudet. Jag blev inte av med symptomen och hade inte mycket mer att göra i Övik där det mest är hockey. Så jag flyttade till Skåne för tio år sedan för att studera men nu blev det jobb och sånt i stället. Fast skånskan är för svår så det blir nästan att man går tillbaka till ursprunget och pratar bondska.
Till vardags spelade Anna Vikman med Modo och här i duell med Mälarhöjden/Bredängs Maria Rooth.