Alexander Majorov.
Alexander Majorov, konståkning
Född: 1991-07-19 i Sankt Petersburg, Ryssland (uppvuxen i Luleå).
Förening: Luleå Konståkningsklubb.
Sotji 2014: 14:e Herrar ind. (224,86p).
Vad var dina förväntningar inför OS?
– De var stora och det var något nytt som jag inte hade kunskaper om. Det var bara att tuta och köra men samtidigt mer allvar än innan. Jag hade toppat mig. Ett OS är mer upphöjt som när jag tog på mig OS-kläderna. Då blev det en speciell upplevelse. Jag minns inte beskedet men jag minns när jag inte fick åka och var jag var och hur sur jag var.
Hur skilde sig OS mot andra tävlingar?
– Inte på tävlingsplanen för där är det mindre när man är i själva byggnaden. Däremot fanns ringarna där. Fast utanför isen var det en idrottsfest där det hände saker utomhus med musik som spelas bland annat.
Alexander Majorov och Japans Yuzuru Hanyu under träning.
Hur var tillvaron i OS-byn?
– Då var det ingen covid som tjorvade men vi bodde i kustbyn med skridsko, hockey och curlingen. Där fick man dela rum med lite andra sporter och bodde med flera men jag bodde med tränaren och förbundschefen. Det var som lägenhetstvåor så man hade vardagsrum och ett sovrum. Man kan inte göra så mycket som att kolla på andra sporter men först ska man leverera själv och sedan åka hem dagen efter man är klar. Vi fick kolla på skridsko och sedan boka biljetter till annat.
Vad säger du om din insats?
– Den är jag jättenöjd över och det gick fint fast det var två jobbiga dagar. Först var det korta programmet och sedan dopningskontroll att vänta på. Så man kom hem vid ett- eller tvåtiden och sedan var det träning vid åtta på morgonen. Det var en jobbig situation där man hade svårt att sova kring kvalet. Det gick ändå bra men jag hade bättre resultat senare när jag utvecklades mer.
OS-byn som användes under i Sotji 2014.
Vad är bästa OS-minnet?
– Det är inte mycket man får uppleva men invigningen var speciell och mäktig. Det var stort som tusan men annars är man i sin bubbla och hinner inte allt man vill. Jag som kan ryska kunde prata med alla volontärer och det uppmärksammades av media att jag kunde språket. Där har man full koll på alla hopp och sporten är extremt stor.
Har du någon bra historia/anekdot från OS?
– Det pratades om säkerheten, att den inte var bra, men det fanns ändå jättemånga trädgårdsarbetare ute i OS-byn vid varje hus. De låtsades gräva i blomrabatten där, även på kvällar och nätter. Men det var ju specialstyrkor som hade sin förklädnad och det var ganska roligt. För allt var ju så skyddat där trädgårdsmästarna var specialförband som skyddade hela OS-byn.
Vad har du gjort efter karriären och vad gör du nuförtiden?
– Jag är fysioterapeut och jobbar på en privatklinik i Norrköping. Jag lade ner min karriär 2019. OS 2018 fick jag ju inte åka till och ville ha payback men sedan studerade jag. Så jag har arbetat med unga också och hjälpt dem med att åka skridskor. Till årets OS har jag gett Nikolaj lite råd så vi får se om han tar till sig och om han lyssnat eller inte.
En hockeymatch mellan Tre Kronor och Lettland hann Alexander Majorov kolla in.