Krönika/ Det här laget har snart förbrukat sina nio liv

Direkt efter matchen sa David Visscher med stor besvikelse att det kändes som om Plannja hade gett bort den här matchen, att alla dyrbara (och billiga) misstag kostade för mycket energi.
Där ligger definitivt en del av förklaringen - Drains och Enbom stod får några hårresande misstag - men det är för enkelt att säga att det var hela sanningen.
Vad som var ännu mer oroande var att det aldrig kändes som om Plannjas anfall klickade på hela matchen. Det var segt, omständigt och fasansfullt ineffektivt. Solna kunde ganska enkelt pressa mästarna till usla avslut.
Solna, däremot, stod för motpolen: mod, fart, spänst och underhållning. Resultatet blev öppna treor, monsterdunkar och drivar hela vägen till korgen - sånt som Plannja bara kunde drömma om.
Och när Plannja för andra matchen i rad börjar kasta passningar som landade ungefär på rad sju på läktaren kom funderingarna. Det kändes som om jag hade sett det här för många gånnger nu.

q q Och handen på hjärtat: hur många riktigt bra matcher har Plannja gjort i slutspelet? Svar: två.
Hur många fullträffar har man haft sedan jul? Kanske fem.

Därför ska vi inte vara särskilt förvånade över att laget bara är en match för eliminering. Det är en fullt logisk följd av att allt för sällan hitta det där spelet som påminner om mästarbasket.
Plannja kunde ha åkt ut redan i kvartsfinalen, men tråcklade sig vidare - och än är det absolut för sent att räkna ut Plannja. Men mästaren har fått en fetsmäll på hakan, räkningen pågår för fullt och nu återstår att se om man klarar att resa sig innan ten-and-out.
Men jag tänker inte göra om misstaget att räkna ut Plannja, som jag var på väg att göra redan i kvarten. Då kom gubbarna tillbaka, plockade fram stoltheten och lyckades prestera säsongens kanske mest effektiva basket när det behövdes som mest.
Och trots allt ska Solna upp till Luleå på onsdag. Sånt är aldrig enkelt. Och blir det väl en femte avgörande match är det så många nya faktorer som spelar in. Då kan en korg bli liten som ett nålsöga för vissa - men stor som en ocean för andra.

q q Ett sånt möte har alla förutsättningar att bli säsongens absluta höjdpunkt. En spelare som Fred Drains lär inte ge sig frivilligt, direkt.

Men om Plannja verkligen skulle bli utslaget är jag inte beredd att ta till alltför starka uttryck. Det skulle vara ett misslyckande, men absolut inget fiasko. Solna har visat sig vara ett mycket värdigt finallag.
För varje match som går måste jag säga att jag blir allt mer imponerad av LAGET Solna. Det som på förhand skulle handla om en trepoängsorgie av guarderna McKnight och Mbemba visade sig vara ett betydligt bredare och mer sofistikierat maskineri.
Här finns faktiskt allt som ett basketlag behöver, från centrar, forwards, guarder - och framför allt hot från bänken.
För det som verkligen har skadat Plannja så här långt i semifinalen är den oförstörda, oberäkneliga ungdomen. Ingen hade räknat med att 22-årige Martin Palmblad skulle vara ett sådant konstant hot från trepoängslinjen. Och när Plannja trodde sig ha kartlagt det mesta med sin plan A, plan B och plan C, då dök nästa joker upp och raserade alla ritningar.

q q 21-årige Willy Beck var inget annat än en sensation. Och det känns lite kultigt att jag så tydligt minns när hans pappa Arild spred skräck från samma trepoängslinje för 16 år sedan.

Sådana oberäkneliga hot har inte Plannja haft på många år.
Å andra sidan hänger det sju mästarflaggor i Pontushallens tak.
Men Jim Enbom - var tog du vägen? Du som verkligen brukade älska att skjuta motståndarna sönder och samman har så här långt snittat 2,5 poäng per match i semifinalen.
Du får gärna visa att bössan fortfarande är i fungerande skick.