Om man blöder mycket kan en stor pulsåder blivit skadad och det kan vara livshotande. Det viktigaste är att få stopp på blödningen så fort som möjligt innan det är för sent.
Under flera år har Asplöven lyckats rädda klubben i sista sekund. Men tryckförbandet har suttit dåligt och såret har aldrig läkt.
Per Kenttä utförde trolleri med ekonomin och såg till att det gick. Med små medel lyckades man hålla sig kvar i allsvenskan i fyra år. Samtidigt är jag rätt säker på att man någonstans visste att det inte var hållbart i längden.
Sedan Kenttä försvann har det mesta utvecklats negativt och nu är skadan så pass allvarlig att doktorerna behöver tillkalla extra personal. Klockan tickar snabbt.
I somras hade Asplöven 255 478 kronor i skuld hos Kronofogden. Då berättade spelare att löner uteblivit och att de emellanåt fick låna klubbor av varandra då det inte fanns pengar till nya. Klubbens ordförande Per Olof Kinnunen sa då att Asplöven haft lite otur med sponsorer. Någon hade gått i konkurs och någon hade inte fullföljt sitt avtal.
Lite otur.
Det handlar inte om otur – det handlar om en klubb som är dåligt skött. Det var knappast någon nyhet, men det är ett enkelt sätt att beskriva en verksamhet som går på knäna.
Klubben värvade ihop ett nytt lag men problemen löste sig aldrig. Nu, ett halvår senare, är den ekonomiska krisen fortfarande allvarlig. Asplöven har en skatteskuld på 65 047 kronor hos Kronofogden och kan inte betala ut löner till spelare. Truppen består av unga spelare från Sverige och Finland som nu har fått tillåtelse att sticka om de hittar en klubb som är villig att betala.
Det innebär att det är bara en tidsfråga innan hjärtat slutar slå.
Till våren gäller de nya licenskraven vilket innebär att en hockeyklubb i ettan ska ha ett eget kapital på 100 000 kronor. Summan växer med 100 000 per år fram till 2022 då det är en halv miljoner kronor som gäller. För många klubbar i serien innebär det stora utmaningar. För en del slutet.
Som jag ser det har Asplöven tre alternativ.
1. Fixa fram pengar genast. En storsponsor i form av en IT-miljonär skulle helt klart hjälpa.
2. Få in kunniga personer som kan ekonomi. Det kommer inte rädda klubben men kanske göra fallet mjukare.
3. Begära konkurs.
Konkurs behöver inte innebära slutet – se bara på Bodens IK som gick i konkurs 2005. Klubben hade skulder på omkring 1,7 miljoner och resan tillbaka har inte varit enkel. Men så sent om i fjol – elva år senare – redovisade Boden Hockey ett eget kapital som närmade sig 1,8 miljoner och staden har börjat andas hockey igen.
För Haparandalaget handlar det inte om att andas hockey igen. Det handlar om att inte dö.