LULEÅ/ISHOCKEY
Leksand satsade på stenhårt tempo från start och lyckades om inte överrumpla Luleå så i alla fall ta ifrån laget lite av dess vanliga övertag.
– Vi var väl inte överraskade men med tanke på gårdagen (där Luleå vann med 3-1 men också fick Noora Tulus skadad och Emma Nordin så illa tacklad att hon tvingades bryta matchen, NSDs anm) var det förstås solklar skillnad, konstaterar lagkaptenen Emma Eliasson.
Leksands satsning på reptilsnabba kontringar gav utdelning i både 1-0 – snabb forcering och avslutade lyft mot ribban bakom Maria Omberg – och 2-0 på straff efter likaledes snabb kontring och en malör i målgården.
– De gör båda sina mål på kontringar, det straffar oss hårt, konstaterar Eliasson och tillägger:
– Vi är inte riktigt där och det får vi slita hårt för när det blir uppförsbacke i resten.
Ändå såg Luleås Emmor till att om inte vända backen så åtminstone jämna ut den. Och det genom att byta roller: efter 10.06 minuter av andra perioden lirkade Karvinen ut pucken till Emma Nordin – som ensam på blålinjen reducerade med ett dundrande backskott i vänstra krysset. Fem minuter senare var det Emma Eliassons tur att på bästa Nordinmanér gasa rakt in i slottet och sätta pucken i nättaket…
– Jag var ju back till för fem år sedan, påminner Emma Nordin med ett skratt och tillägger:
– Men ombytta roller, det är charmen med hockey…
Tyvärr räckte det inte med charm den här gången. 2.27 minuter in i tredje perioden körde Leksand upp och satte 2-3 i en avgrundsstor öppning inför ett stillastående hemmaförsvar. Trots massiv forcering kunde inte Luleå svara fler gånger. Ett stort avbräck var Noora Tulus, fortfarande med oklar knäskada efter lördagens match.
– Nora är ju viktig, hon är bra offensivt och kan vara ett hot hela tiden, konstaterar Emma Eliasson men påminner precis som namne Nordin om effektiviteten. Att förlora med 2-3 är inte ok efter 51-16 i skott.
– Vi skjuter upp mot 50 i varje match och gör inte fler mål, då är det något som saknas, sammanfattar Emma Nordin som kan trösta sig med att lördagens överkörning inte slutade värre än den gjorde.
– Jag har nog inte åkt på någon hårdare smäll än den. Men tur i oturen var att jag hann dra undan kroppen lite så det inte träffade klockrent mot huvudet, annars hade jag nog haft en rejäl hjärnskakning, avslutar Nordin.