Kiruna Handboll har verksamhet för ungdomar från 8 år och ända upp till seniorlag. Inte mindre än 290 handbollsspelare spelar i föreningens färger. Klubben är den största som fortfarande har Sporthallen i Kiruna som sin hemmaplan. Frågan är för hur länge?
– Vi vet väl ingenting egentligen. Nya Hjampis blev bra och där fick vi två hallar som vi kan spela i. Om vi tittar på förutsättningarna just nu så har vi väl det ganska bra, men det vill till att framtiden erbjuder samma eller bättre möjligheter, säger Esko.
Det som oroar Esko och Kiruna Handboll är hur framtiden för sporthallen blir. I dag ligger den några meter fel sett till deformationsgränsen som avgör vilka fastigheter som LKAB ersätter med nya och vilka som inte omfattas.
– Sporthallen är ganska gammal och det behövs göra något åt vissa saker. Det är draperier som har börjat hänga snett och lite annat, men känslan är väl att det får vara så, säger Esko och fortsätter:
– Jag tycker det är trist att man låter det vi har i dag förfalla. Det känns inte bra.
Uppgifter gör gällande att LKAB har börjat höra sig för bland fastighetsägare norr om deformationsgränsen, men det är inte bekräftade uppgifter. Kiruna Kommun har i dag en inställning om att bara göra det man måste i den nuvarande sporthallen då man inte vet livslängden på insatserna.
Vad skulle en ny sporthall betyda för er?
– Man har länge pratat om idrottens hus med gemensamma kanslier och där hade vi kunnat samordnat med andra föreningar. Det skulle kunna bli riktigt bra.
Om vi antar att sporthallen ersätts – vad hoppas du att det blir då?
– Att samla många idrotter i samma byggnad som gör att det blir en samlingspunkt för unga och gamla.Jag hoppas man ser det med lite nya ögon. Ekonomiskt sett så borde det samordnas med något annat för att hålla nere kostnaderna.
– Fast viktigast är att det skulle bli en samlingsplats. Det behövs för att Kiruna ska fortsätta vara attraktivt.
Känns det som en realitet i dag?
– Nja ska jag vara helt ärligt så känns det som om att vi är ganska långt borta från den drömmen. Jag hoppas att det blir inom en snar framtid, men men....
Du tror inte riktigt på det?
– Vi har den här samhällsomvandlingen som är orolig. Det känns lite osäkert vad gäller hallar och vi hade gärna sett att det fanns en klar plan för sporthallen.
– Jag hade ju gärna sett att man satte spaden i jorden nu.
Finns det oro i att det nya badhuset äter upp möjligheterna för allt annat?
– Det är klart att den oron finns. Vi följer väl alla det som händer där nere och kommunens kamp mot alla ekonomiska utmaningar. Givetvis tänker man "Vad kommer det här att innebära".
Det är dock inte bara sporthallens vara eller inte vara som är en oro för Kiruna Handboll. Föreningens stora intäktskälla Rallacupen – har tvingats minskats ner på grund av hallbristen sedan Tarafalahallen rasade.
– Utmaningen för oss just nu är ekonomin.Geografiskt så ligger Kiruna var vi ligger och vi tvingas resa för att få spela matcher. För att kunna göra det så gäller det att vi själva skapar rätt förutsättningar.
Vilka är det?
– För oss är rätt förutsättningar Rallarcupen. Den är vår ohotat största inkomstkälla. Den är viktigt sett ur två synvinklar. Vi tjänar pengar på cupen och så får våra lag matcher mot lag från Norge, Finland och södra Sverige, förklarar Esko.
Redan i dag är cupen som spelas i månadsskiftet oktober/november fullbokad och Kiruna Handboll har tvingats tacka nej till 30-40 lag.
– Som det är i dag så klarar vi av 80 lag. Det som begränsar oss är hallarna och logi och där har vi en stor utmaning.
Anledningen till att föreningen tvingas säga nej till lag handlar om en hallbrist i Kiruna.
– Vi saknar Tarfalahallen mycket och nu försvinner också Rakethallen och Raketskolans klassrum var vi inhyst spelare.
Kiruna Handboll är en av Kiruna största föreningar med 290 aktiva fördelade på 65% tjejer och 35% killar. Föreningen jobbar hårt med att ännu fler ska hitta till handbollen.
– På tjejsidan har vi rena åldersklasser från de yngsta till de äldsta. Under senaste tiden har vi provat rikta in oss på att få fler killar.
Hur mycket oroar kommunens ekonomi dig?
– Det är klart att vi inser problemen och att det i framtiden kommer att innebära större kostnader för oss föreningar. Det kan bli dyrare hallhyror och det kommer säkert påverka oss negativt, säger Esko slutligen.