Han ser fram emot att åter bli en del av den sportredaktion han jobbade på fram till 2018.
– Det ska bli jävligt roligt. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv här, det är väl också här jag på något sätt kan sägas hör hemma, säger han
– Men det senaste året har jag nästan nollat. Jag var på en match och har sett några på tv. Jag tyckte inte att det var så kul. För mig är ju publiken sporten och sporten publiken, fortsätter han.
Han tror det var nyttigt för honom med en paus från krönikerandet och Luleå Hockey.
– Jag kände mig rätt mätt, faktiskt. Och det är så lätt att man skriver samma krönika hela tiden. Jag umgås ju också med en dålig självkänsla och tänkte att någon skulle komma på mig till slut, säger Pelle Johansson.
Vad kan läsarna förvänta sig av dig?
– Samma skit som jag skrev förut.
Han tillägger:
– Men jag tycker ju om hockey. Jag tycker också att folket i den här staden och det här länet förtjänar idrottare och föreningar som presterar bra. Man ska inte vara så jävla lättimponerad och jag försöker bevaka läsarnas intressen utifrån förväntningarna de har. Därför går jag stundom hårt åt de som sköter föreningarna.
Du skrev flera minnesvärda krönikor under dina år på sporten. Vilken av dem är du mest nöjd med?
– Oh. Jag trodde du skulle fråga om det är något jag ångrar.
– Jag gillar en krönika som jag skrev efter att LF Basket, som de hette på den tiden, hade torskat någon slutspelsmatch.
– Och krönikan som jag skrev efter att Norran hade publicerat en artikel där några Skellefteåsupportrar pekade ut Lars ”Osten” Bergström som rasist. De påstod att han hade skrikit ”svinjävla”, och så ett ord till, som jag inte vill säga, åt Yared Hagos under ett derby. Jag tyckte att Luleå Hockey hanterade det där ganska dåligt kommunikativt och skrev en krönika om att klubben sköttes av ett gäng clowner.
– Journalistiskt sett är det krönikorna som jag skrev om Leif Boork, och damlandslaget, jag är mest nöjd med.
– Och jag ångrar fan inget. Det jag skrivit har bottnat.
Men du måste ha fått en del skit?
– Väldigt lite.
Han tillägger:
– Det är klart att jag har haft diskussioner med spelare och ledare. Men det får man räkna med när man tycker saker. Det mesta av det som har sagts har också sagts med respekt. De andra gångerna har det betts om ursäkt i efterhand.
Han är inte övertygad om Luleå Hockey kommer kunna försvara sin position som SDHL:s bästa lag.
– De har lett utvecklingen de senaste åren, men jag vet inte om de gör det längre. De har ju inte lika lätt för att locka hit bra spelare längre. Det ska bli intressant att följa dem och se vad som händer nu när de sätts på prov, säger Pelle Johansson.
Då tror han betydligt mer på Thomas ”Bulan” Berglunds lag.
– De har ett bra lag. Med många olika personligheter, och spelartyper säger han.
– Det betyder att de kommer kunna vinna matcher på många olika sätt. Tränaren de har är också en garanti för att det kommer finnas en röd tråd i allt. Även om laget kanske spretar lite. Jag tror det här kan bli riktigt bra, fortsätter han.
Vad tror att de inom Luleå Hockey känner inför din återkomst?
– Inte fan bryr de sig. Ledarna känner mig. Linus Omark vet också vem jag är. Han är förövrigt den enda spelaren som har bojkottat mig. Det var i början av hans karriär. Men bojkotten varade bara i 45 minuter. Annars är det nog bara ett fåtal spelare som vet vem jag är. Det är ju trots allt några år sedan jag skrev om laget.
Fotnot: Pelle Johanssons första krönika publiceras på lördag morgon, då Luleå Hockey har sina första matcher i SHL och SDHL.