Emil Öhman show - nyblivne världsmästaren vann igen

Det var nog både en och annan i fyratusenpersonerspubliken som höjde på ögonbrynen när Öhman, rasande effektiv i man-man -situationer på tävling men också notoriskt "långsam" - nåja! - i starterna, körde hem tre kvalheat av fyra och till det la en andraplats. Körningen väl ute på banan var lika rasande effektiv som alltid men den här gången satt också starterna så bra de bara kunde och finalplatsen var liksom för Tavelsjös Fredrik Granberg klar redan utan semifinalkörning.
- Starterna har ju gått riktigt snabbt, till och med, skrattar en avspänd förare under rundvandringen och sista kollen på banan inför finalkörningarna. Han tillägger:
- Men här måste de ju göra det...
Förändring - en förutsättning
Där, någonstans, sätter han fingret på den avgörande faktorn bakom säsongens framgångar som började med SM-segern i Umeå, fortsatte med VM-segern i Malå och nu avrundades med en av de mest prestigefyllda separata tävlingarna. Emil Öhman har lärt sig att förändras och anpassa sig efter förhållandena. Vad som än händer - och det ser nästan oförskämt enkelt ut.
- Men man får aldrig tro att det ska gå lätt. Visst, det går bra men det ä-r också svårt att behålla koncentrationen, understryker han och fortsätter med en axelryckning:
- Man får göra sitt bästa.
Dagens sämsta start i finalen
Och trots att finalstarten kan ha varit dagens sämsta - Öhman fick inte riktigt det tryck som krävdes för att gå först genom ytterspåret i startkurvan utan tog läktarhoppet först som fjärde förare - körde Öhman direkt upp sig till andraplatsen, efter finske Viktor Herten.
Ingen USA-flytt - ännu
Men redan efter andra varvet kunde Öhman bromsa sig förbi i mittre hårnålen och efter ett par dramatiska hopp slutgiltigt knäcka konkurrenten i banans bortre kurva. Sedan handlade det om några perfekta defileringsvarv till en av de största segrarna hittills. Och det mot hela eliten, utom möjligen Janne Tapio, Finland, som slutat men ändå fanns på plats.
- Han var grym när han körde, berömmer Öhman när mentorn nämns.
Segern ger 50000 sköna kronor - och ett orostecken. Ju bättre det går, desto större blir risken att Norrbotten förlorar Emil Öhman. Eller?
- Nej, jag kan nästan säkert säga att jag blir kvar ett tag till, konstaterar han apropå USA-spekulationerna.
För hemmaföraren Johan Johansson, som skrällde med två kvalsegrar, fick dagen ett abrupt men ändå inte helt otrevligt slut när flickvännen Johanna Wikströms värkar började, fyra dagar för sent och efter att Johanssin kört sig till en lysande åttondeplats inför semifinalerna. Det var bara att packa ihop och åka till BB för paret.
En annan överraskning stod Per Eriksson för. Kirunaföraren som fick en usel säsong 2007 pga skador körde nu hem två kvalsegrar, en andraplats och en fjärde. I semifinalen låg han länge på tredje, dvs finalplats - innan något hände.
- Bromsarna föll bort. Det ska inte kunna hända - och det här som gick så bra, vinterns bästa tävling för min del, suckar en bedrövad förare.