Covid-19 klassas inte längre som en allmänfarlig sjukdom och samhället har alltmer återgått till det normala. Men vad gäller idrotten i Norrbotten återstår mycket arbete.
– När pandemin avtog och det gick att träna mer, så hoppades vi att barnen och ungdomarna skulle komma tillbaka, men tyvärr kan vi inte se det. Fast det har bara gått en kort period, så hoppet finns väl kvar, säger Katarina Halvardsson.
Hon är distriktsidrottschef på RF-Sisu Norrbotten och berättar att antalet deltagartillfällen i länet minskade med 28 procent mellan 2019 och 2021. I jämförelse ligger det nationella tappet på 12 procent.
Varför skiljer så mycket mellan Norrbotten och Sverige i genomsnitt?
– Det finns nog lika många svar som frågor. Om man tittar inom länet skiftar det mellan 12 och 48 procent i våra kommuner. Då måste man titta på vilka idrotter och vilka föreningar som finns i varje enskild kommun. Hur såg det ut under pandemin? Hade någon extra stor spridning av covid som gjorde att de fick stänga anläggningarna? Vilka kommuner har mest inomhusidrott? Och så vidare.
Alltjämt har den svenska idrottsrörelsen förmodligen klarat pandemin bättre än andra länder i Europa. Det tror RF:s ordförande Björn Eriksson.
– Idrottsmodellen i Sverige med den frivilligrörelse som finns här är unik. Det går inte att göra en bra jämförelse med andra länder som har collegeidrott och andra modeller. Bilden är att vi som land troligen klarat oss bättre eftersom vi inte haft några så kallade lockdowns, men det är mer en allmän kommentar, menar han.
Fram till i år har regeringen beviljat RF totalt fyra miljarder kronor i bidrag för kompensation och omställning.
– Det finns pengar kvar för 2022, men mitt jobb nu är att övertyga politikerna i Stockholm att höja blicken och tänka långsiktigt. Problemet är inte vad som händer ekonomiskt med idrotten i år, utan vad som händer 2023, 2024 och 2025, säger Björn Eriksson.
Ett långsiktigt arbete väntar även i Norrbotten, men Katarina Halvardsson är övertygad om att idrotten i länet kommer att repa sig.
– Vi är tävlingsmänniskor. Vi kommer igen. Nu behöver vi slicka såren, dricka vätska och fylla på med mineraler och kolhydrater, sedan kommer vi upp på banan igen. Vi behöver hjälp, men till slut är vi nog där.
Fakta:
Läget för de 30 största idrotterna i Norrbotten.
Deltagartillfällen per idrott:
Fotboll 429 659 (-11%)
Ishockey 202 978 (-13%)
Basket 88 888 (-26%)
Innebandy 80 996 (-37%)
Ridsport 73 837 (-11%)
Handboll 42 675 (-28%)
Skidor 33 183 (-24%)
Gymnastik 29 875 (-47%)
Friidrott 23 160 (-5%)
Konståkning 17 990 (+2%)
Cheerleading 15 197 (+119%)
Danssport 13 572 (-41%)
Brottning 12 088 (-44%)
Simidrott 11 406 (-22%)
Badminton 7 757 (-37%)
Tennis 7 057 (31%)
Budo och kampsport 6 755 (-53%)
Karate 6 719 (-46%)
Orientering 6 193 (+6%)
Taekwondo 5 466 (-35%)
Boxning 4 063 (-55%)
Parasport 3 444 (-58%)
Akademisk idrott 3 174 (-68%)
Korpen 3061 (-54%)
Tyngdlyftning 2977 (-26%)
Bandy 2 907 (-55%)
Kanot 2 820 (-27%)
Bordtennis 2 689 (-44%)
Skolidrott 2 333 (-53%)
Styrkelyft 1 984 (-81%)
Deltagartillfällen per kommun:
Luleå 478 317 (-18%)
Piteå 211 194 (-20%)
Boden 130 347 (-14%)
Kiruna 81 907 (-33%)
Kalix 67 398 (-23%)
Gällivare 59 158 (-21%)
Haparanda 37 647 (-17%)
Älvsbyn 34 151 (-25%)
Arvidsjaur 18 432 (-42%)
Pajala 15 535 (-12%)
Jokkmokk 8 966 (-37%)
Arjeplog 4 692 (-47%)
Övertorneå 4 493 (-38%)
Överkalix 4 150 (-29%)
* Siffran anger antalet deltagartillfällen 2021 och procenten anger förändringen från 2019.