När Lykendra Johnson i somras fick ett anbud från Northland Basket visste hon inte ett dugg om Sverige. Men ett par google-sökningar senare bestämde hon sig för en flytt.
Hon säger att hon älskar utmaningar - och att ge sig ut på okända marker.
Det var faktiskt Telges förra storstjärna Brittney Thomas som uppmuntrade Johnson att flytta till Luleå. Dels genom goda vitsord - dels genom skryt.
- Hon berättade hela historien om hur de slog oss i finalen. Ja, hon skröt kort och gott, säger Johnson och skrattar.
Johnson är kompis med Thomas. De pluggade och spelade ihop på Michigan State University i USA.
- Men hon sa bra saker också. Bland annat att Northland var på gång och att de behövde en sådan spelare som jag. Hon berättade hur det var i Sverige och hjälpte mig att ta mitt beslut.
Dottern får dagisplats
Men det var inte bara Brittney Thomas ord som fällde avgörandet. Lykendra Johnson, som hade erbjudanden från flera klubbar runtom i Europa, föll för Northland Baskets öppenhet gentemot hennes ettåriga dotter.
- Det var många klubbar som inte var okej med att jag skulle ta med henne. Men i Northland accepterade de det fullt ut. De har till och med sagt att det finns dagis till henne när hon kommer hit. Det var mycket det jag baserade mitt beslut på.
Det var förra våren som Lykendra Johnsons liv tog en stor vändning. Den då 21-åriga forwarden spelade sitt livs basket och gjorde sig redo för en stor turnering hemma i USA när hon plötsligt drabbades av smärtor i ryggen.
Hon gick till läkaren, tog blodprover och fick beskedet: "Du är gravid i sjätte månaden."
- Det var helt galet. Men det var bara att anpassa sig och göra sig redo. Allting gick väldigt snabbt.
Det är ganska sent att få reda på att man är gravid i sjätte månaden. Du hade inte märkt några kroppsliga förändringar innan?
- Nej, jag hade inte gått upp i vikt och jag hade inte mått illa. Men jag hade tappat lite hår, tydligen ska man inte permanenta sig när man är gravid.
Trots det oväntade beskedet såg Lykendra Johnson sin graviditet som en stor välsignelse. Tillsammans med pojkvännen Delvon Roe bestämde hon sig för att döpa sin dotter till Destinie, en variant av det engelska ordet för öde.
- Det passade in i hela situationen. Hon är menad att vara här, hon är mitt öde.
Ettåriga Destinie har inte följt med till Sverige. I stället bor hon i Chicago med sin mormor.
- Jag ville inte rycka henne ur sin trygghet bara för att släpa med henne hit. Hon har det bra, hon är omringad av kvinnor, bland annat min mamma, min mormor och min syster. Hennes pappa bor i Los Angeles nu så vår lilla familj befinner sig på tre olika platser. Drömmen är att vi någon gång i framtiden ska vara på samma ställe.
"Hon lärde sig att säga mamma"
Tanken är att Destinie ska komma till Sverige så ofta som möjligt för att vara med sin mamma. Men saknaden är ändå stor.
- De sista sommarmånaderna i Chicago förstörde lite för mig, då blev jag van vid att ha henne hos mig. Dessutom lärde hon sig att säga mamma veckan innan jag åkte. Jag hoppas jag får träffa henne i oktober eller november.
När en manlig basketspelare blir pappa är det inte många som höjer på ögonbrynen. Men för en kvinnlig basketstjärna märks omgivningens reaktioner tydligare. Men Lykendra Johnson har främst känt stöd från människor omkring sig.
- Jag tror inte att det är så många som undrar över hur jag kan vara borta från min dotter. Alla förstår att det är en svår balansgång. Men om man har en stark ryggrad, som jag har i min familj, så klarar man sig. Det är skönt.
Hur har graviditeten påverkat din fysiska form?
- Det senaste året i skolan var tufft. Då skulle jag försöka balansera allting. Vikten, att vara lagkapten, att vara mamma. Det kändes som jag hade hela världen på mina axlar. Jag ville gå ner i vikt snabbt, samtidigt som jag var tvungen att låta kroppen vila. Det var kämpigt.
Nu då? Är du tillbaka i din gamla form?
- Nej, men nästan. Jag ska "peaka" vid rätt tillfälle tänkte jag. Nu väntar massor av konditionsträning och styrketräning.
Stormtrivs i Sverige
Hur har mammarollen påverkat dig som person?
- Jag har absolut förändrats. Jag har mycket större tålamod nu. Det har hon lärt mig. Det är ingen idé att bli arg eller försöka skynda på saker och ting, man måste vara tålmodig med allt.
Är det en egenskap du kan dra nytta av som basketspelare?
- Absolut. Speciellt när man kommer till ett nytt lag. Då vill man ju gärna skynda på saker och ting, sätta igång och komma in i allt snabbt. Men det är ingen idé, det är bäst att låta allt ha sin tid.
Lykendra Johnson kom till Luleå för bara några veckor sedan. Men hon tycker om sitt nya land - och sin nya klubb.
- Att bege sig till en ny, okänd värld kan vara både skrämmande och omskakande. Men alla här är så snälla och öppna, de hjälper mig med allting.
Vad förväntar du dig av säsongen?
- Vi är alla tävlingsmänniskor så jag förväntar mig att vi ska spela vårt bästa spel varje match.
Hur ser du på framtiden?
- Jag vill återvända till USA och spela i WNBA (den amerikanska proffsligan). Och så vill jag slå mig ner någonstans med min dotter.