Den 12 december stod Storklintens stolthet Kristoffer Jakobsen för en dundersuccé när han slutade tvåa i franska Val-d'Isère och fixade karriärens första individuella pallplats i världscupen.
Hur följde han upp det?
Med en ny pallplats Madonna di Campiglio.
Tack vare andraplatsen i Val d’Isere lottades Jakobsen i första startgrupp med startnummer tio. Han stod för ett stabilt första åk och gick in som trea efter norrmannen Sebastian Foss Solevåg och ledande fransamannen Clement Noel.
Jakobsen hade lite bekymmer i början av sitt andra åk men vände rejält mot slutet. Han var en ynka hundradel från att ta sig snabbast dittills och 28-åringen skrek ut sin frustration. Strax efter petade Foss Solevåg ned svensken på tredjeplats och drömmen om pallplatsen såg ut att glida honom ur händerna.
– Jag tänkte: "Fan, ska jag ha sån här oflyt och torska med en hundradel". Det är så lite att det knappt syns på ett målfoto. Det kändes otroligt tungt, säger Kristoffer Jakobsen.
Storfavoriten Clement Noel skulle bara segla hem segern som sista åkare – men i slutet av backen föll fransmannen och missade sista porten. Jakobsen tog därmed tredjeplatsen, sin andra pallplats i karriären.
– Extremt kul. Jag hade lite tur. Det gäller att vara vaken hela vägen in och det är extremt lätt hänt att det händer något när man kommer med fart in mot mål. Tråkigt för Noel, han åker ju bäst av alla just nu, men det är så sporten ser ut och det som också är lite av charmen, säger Jakobsen.
Jakobsen delar nu ledningen i slalomcupen tillsammans med Foss-Solevåg, som vann i Madonna före Alexis Pinturault.
– Det är helt otroligt, det har fungerat väldigt bra, säger han om starten på säsongen.
Du trivs i Madonna?
– Ja, det är en av mina favoritbackar. Jag gillar allt med den, framför allt hur publiken ramar in hela backen. Det är extremt coolt att komma in mot mål.
Det är 47 år sedan Ingemark Stenmark slog igenom i Madonna.
– Såklart kul att få prestera där. Det hade varit kul att kliva ännu högre upp, men det får komma senare. Jag har inte målsättningen att försöka vinna lopp än, utan jag försöker göra det stabilt och samla poäng. Jag vill inte riskera någonting.
Pallplatserna måste ge dig självförtroende?
– Verkligen. Jag har tagit väldigt stora kliv i utvecklingen och höjt min lägstanivå så pass mycket att det känns som att jag kommer vara med och fajtas mycket i vinter. Det ger motivation inför framtiden och arbetsro.
För åkare som hamnar längre ner i resultatlistorna är det svårt att leva på sporten.
Det vet Kristoffer Jakobsen som länge kämpat för att tävla i världseliten.
– Alla pengar jag får in går till min satsning. Jag har väl så att jag kan köpa mat till mig själv, men det är där gränsen går. Det skulle vara skönt att ha en lägenhet och gå runt, då skulle jag inte ens fundera på det, sa han till Sportbladet för två år sedan.
Nu är läget betydligt bättre. De två pallplatserna har gett honom prispengar på 300 000 kronor före skatt.
– Det ska jag inte sticka under stol med. Nu är det inte lika tufft längre, säger han och småskrattar.
Nästa tävling körs i Zagreb, Kroatien, efter nyår. Innan dess väntar julfirande hemma i Boden.
– Det här var en bra julklapp. Tappar jag inte formen helt under julledigheten tror jag att jag kan vara med och fajtas där också.