Martin Phillips tror att den svenska regeringen kommer att ge klartecken för en grafitbrytning i Vittangi. På bilden syns även Liz Asplund, samhällsamordnare vid Talga.
Regnet hänger i luften i den höstbeklädda skogen. Under fötterna skymtar fortfarande blåbär på blåbärsrisen.
– Som vi i Australien skulle säga så ser du att bergsryggen går som en boomerang, säger Martin Phillips, koncernchef för Talga AB.
Han har tagit oss till Nunasvaaras topp. I det här berget, och i Niska någon kilometer norrut, vill det australiensiska bolaget börja bryta grafit.
I miljötillståndet som Talga fått godkänt av överdomstolen för mark och miljö ska gruvbolaget kunna ges möjlighet att bryta 120 000 ton grafit under ett år. Själva brytningen är reglerad till att bara ske under sommaren men bearbetas under hela året, för att inte störa vinterbetet för renarna som har sitt vinterbete på markerna.
– Vi har formulerat vår brytningsfilosofi så att vi kan samexistera med andra intressenter, säger Martin Phillips.
Utöver renbetet har vattnet varit miljöfrågan som debatterats flitigast. För att kunna bryta grafit krävs att man tillsätter vatten vid malmprocesseringen. Det kommer även att krävas pumpning för att kunna bryta malmen från dagbrottet. Vattnet som används i gruvprocessen ska rinna ut i Torneälven, ett älvsystem som klassats som ett Natura-2000 område.
Från Nunasvaaras topp syns sjön Hosiojärvi. En sjö där processvattnet från gruvan kommer att tömmas till och därefter ledas ned till Torneälven.
Gruvbolaget har fått flera punkter att förhålla sig till om de ska leva upp till sitt miljötillstånd, bland annat att rena processvattnet. De ska även, i realtid, hålla koll på utsläppen i vattnet och varje månad redovisa vattenprover till länsstyrelsen.
Redan innan någon brytning skett i Nunasvaara har bolaget gått ut med att de vill ha ett utökat brytningstillstånd för det angränsande området Niska.
– Vi har provborrat i båda områden och vi ser stora fyndigheter ned till 250-300 meters djup och det finns mer än det vi hittills har hittat, säger Martin Phillips.
Det som också gör grafiten i Nunasvaara och Niska speciell är att den är av väldigt hög kvalité, runt 97 till 98 procent av karbonet i marken har förvandlats till grafit, och grafithalten i malmen är i snitt 23,8 procent, vilket är väldigt högt. Det medför enligt Martin Phillips att en mindre mängd elektricitet och vatten behöver användas för att nå den 99,9 procentiga grafithalt som behövs vid anodtillverkning.
Så här ser det dagbrott som Talga fått godkänt att uppföra på Nunasvaara ut.
En fråga som Talga har lyft fram är att fyndigheten kan minska EU:s uttalade behov av metaller från andra delar av världen, främst från Kina som står för drygt 80 procent av all producerad grafit. Men för att bolaget ska kunna göra någon större skillnad kommer bolaget att i framtiden behöva skala upp brytningen i Nunasvaara till att även inkludera Niska.
De ser även över möjligheten att på sikt att gå över till underjordsbrytning, med tanke på att grafitfyndigheten ser ut att fortsätta ner på djupet. Nödvändig infrastruktur och kunskap om att bryta under jord finns i närområdet, så Martin Phillips tror att det finns potential att skala upp produktionen i framtiden.
Han tror att det går att bryta 2 miljoner ton grafit under ett år jämfört med de 120 000 ton som de fått grönt ljus för. Gruvan skulle då även behöva anställa fler än de 50 som kommer att jobba skift för att ha malmbrytning under dygnets alla timmar.
Bolaget har sedan starten uppgett att de även vill förädla så kallade batterianoder i en fabrik på Hertsön i Luleå. För att gruvan och fabriken ska bli verklighet räknar Martin Phillips med att bolaget behöver spendera ungefär 600 miljoner euro, motsvarande ungefär 6,6 miljarder svenska kronor.
Martin Phillips är australiensaren som tagit över rodret för Talga AB:s gruv och batteriindustrisatsning i Norrbotten.
Men trots att bolaget har två godkända besked om miljötillstånd har gruvbolaget inte kunnat påbörja några byggnationer på gruvområdet. Det på grund av att Kiruna kommuns politiker har nekat planbesked och därmed stoppat detaljplaneprocessen.
Det beslutet kan komma att hävas av regeringen, som har sista ordet i den frågan. Men den frågan bereds fortfarande inne på regeringskansliet.
– Jag tror att folk inser värdet av gruvbrytningen och att det finns en lokal tillgång av grafit. Jag tror också att regeringen ser vinsten med det. Vi ber inte heller svenska staten om resurser och vi har även med både brytningskoncession och miljötillstånd kunnat rättfärdiga gruvans existens. Vi kan även visa att det finns en större malmreserv som kan bli extraherad och förvandlad till batterier och det med god vinstmarginal, säger Martin Phillips.