Den nyttiga skogsbranden

Det knastrar och ryker. Mossor, buskar och småträd äts snabbt upp av glupska flammor och värmen strålar ut flera meter från själva branden.
Det är den 9 juni och vi är många som är med om det brännheta skådespelet i ett avverkat skogsområde några kilometer norr om Vittangi.
Billerud Skog är inblandade i hyggesbränningen och markägaren Anders Henriksson från Malmberget är också där. Totalt 18 personer, däribland en lokal skogsentreprenör och några sommarjobbande ungdomar, är på plats.
- Vi bränner marken för att möjliggöra för ny skog att växa upp. Det här är den bästa metoden att göra en markberedning, säger Anders Henriksson som tidigare bott i Vittangi.
Dyr metod
Askan som bildas är näringsrik och den svarta ytan gör att marken lättare värms upp, till gagn för växtligheten. Däremot är det en dyr metod som kostar cirka 3 000 kronor per hektar och därför är det mer vanligt att privata markägare gör en markberedning genom till exempel harvning.
Därför hade Anders Henriksson önskat sig ett bidrag från Skogsstyrelsen, något han nekades då det saknades pengar.
Området mäter ungefär 50 hektar och berget heter Palovaara. Ordet "Palo" avslöjar att det inte är första gången som berget eldhärjas.
- Det brann här för 250-300 år sen. Det är därför det har växt så bra skog här, säger bränningsledaren Härje Fors som numera arbetar för Billerud Skog.
Mot vinden
Härje Fors har efter 30 år som rådgivare i Skogsstyrelsen samlat på sig en hel del erfarenhet vad gäller skog. Han traskar kring bränningsområdet och vägleder sina arbetskamrater om vart branden ska styras och på vilket sätt.
Branden sprider sig sakta mot vinden.
- Man ska alltid bränna mot vinden, humuset måste hinna brinna ner ungefär fem centimeter. Att bränna i medvind är förkastligt, då bränns det inte tillräckligt djupt och då blir det bara lättare för lövskogen att växa, säger Fors.
Den förra tallskogen avverkades hösten 2008. Meningen är att om två år plantera ny skog som till slut blir nytt virke. Sker planteringen för tidigt finns risken att rotmurklan tar död på plantorna.
Fler insekter
Säkerheten har också tagits i beaktande. Brandgator har grävts för 60 000 kronor och en tank med 3,5 kubik vatten står invid bränningsområdet, redo att pumpa ut vatten om elden skulle slita sig. Lite längre bort finns ytterligare 9 kubik vatten tillgängligt.
I ett cirka 5-6 hektar stort skogsområde är det dessutom fråga om naturvårdsbränning för att återskapa den naturliga dynamiken i skogen.
- Det är för mångfaldens skull. Det gör att till exempel fler tickor och insekter kan etablera sig där, säger Härje Fors.

Den nyttiga skogsbranden

Efter närmare 300 år har det hänt igen. Det har brunnit på Palovaara utanför Vittangi. Det kallas för hyggesbränning, ett urgammalt sätt att bereda jorden.