Nu finns det hopp om en vår också i Norrbotten. Men hemma hos Mary Forsberg i Strandforssel får växterna fortfarande finna sig i att ha snöhögarna som granne.
Mary Forsbergs pelargoner klarade inte övervintringen i matkällaren. Två vinterveckor med extrem kyla gjorde att inte ens den trygga platsen i källaren var säker för Marys älskade växter. Hon bor i den lilla byn Strandforssel som ligger i Vitådalen i Luleå kommuns norra del. De brukar övervintra i matkällaren men nu var det -6 grader där som kallast.
– Vi hade ju -45 grader i nästan två veckor. Det klarade de inte. Många hade jag ju med mig när vi kom hit från Smedsbyn för 13 år sedan, säger hon med ett snett leende.
Den äldsta pelargonen var 25 år.
– Det är något visst när man har blommor så länge. De blir lite som vänner. Det är också fascinerande med pelargonerna och dahliorna som man kan ta undan och som åter väcks till liv i ljuset, säger hon.
Nu är Marys nya pelargoner i startblocken. Snart sätter de fart på allvar.
Så här kan det se ut mitt i sommaren. Mary och Robert Forsbergs hem i Strandforssel förvandlas till ett hav av blommor.
Den här trion trivs alldeles förträffligt i Strandforssel. Det är farfar Robert och barnbarnen Leo, 6, och Ted, 8, som vilar lite i väntan på nästa aktivitet.
Den här gången hjälpte inte ens den varma solen.
– Jag var jätteledsen. Så nog har jag gråtit, det var ju tråkigt när jag förstod att i stort sett alla pelargoner hade dött. En ros och två pelargoner överlevde men resten har jag slängt, säger hon.
Men hon har inte haft någon tanke på att ge upp. Nu är det åter fullt i hennes lilla växthus i Strandforssel och det är så trångt om utrymme att man måste ha tungan rätt i munnen när man går in där. Det första man möts av är några petunior som lyser välkomnande.
– Jag köper ofta frön som jag sår. Sedan skolar jag om dem. Det här är min terapi. Jag mår så bra av att se hur det växer runt mig, säger hon.
24 år har gått sedan hon slutade att röka. Sättet att ta sig igenom nikotinsuget var dans och odling.
– Jag arbetar ju i hemtjänstens nattpatrull. Varje morgon när jag kommer hem hit så går jag runt och ser till allt som växer. Linedance och odling hjälpte mig att sluta röka. Det var inte lätt – men det gick, säger hon.
Hon har nu köpt nya växter och ersatt de gamla pelargonerna.
– Är jag in till Luleå så har jag alltid blommor med mig tillbaka hit. Jag köper lite varstans. Jag kan helt enkelt inte låta bli, säger hon och skrattar.
Sedan tillägger hon:
– En del har jag också beställt på nätet. Det funkar också.
Man behöver knappast säga att Mary i Strandforssel älskar blommor när man ser den här bilden.
Äntigen kom värmen också till Norrbotten. Snart kommer hus och trädgård att blomma hemma hos Robert och Mary Forsberg.
På gården strövar hönsen fritt. I Strandforssel blir det ägg så det räcker och blir över.
Mary Forsberg i Strandforssel börjar att förså redan i februari. Sedan skolar hon om plantorna. Här är det bland annat chili som förhoppningsvis ska växa och ge krydda till och smak till framtida maträtter.
Vad betyder odlandet för dig?
- På sommaren betyder det allt. En sommar när vi bodde i Råneå var jag utan att odla och det var den tråkigaste sommaren som jag har varit med om. Det var första gången på 30 år som jag inte odlade.
En sådan sommar vill du inte uppleva igen?
- Nej. Verkligen inte (skratt).