Henrik Öhman, vars familj har hus i Lillsaivis, är en av de som protesterar mot Vattenfalls planer.
Enligt de initiala planerna skulle vindkraftsanläggningen innehålla upp till 110 vindkraftverk. Men nu har Vattenfall gått ut med att man vill utöka antalet till maximalt 373, vilket skulle göra vindkraftsparken till en av Europas största. Projektet hade redan tidigare mötts av kritik från lokalbefolkningen.
En av de största orsakerna till protesterna är den potentiella effekten på miljön och områdets känsliga ekosystem. Många oroar sig för hur vindkraftanläggningen kommer påverka rennäringen, turismen, djurlivet, men även hur det kommer påverka livskvaliteten för de som bor eller har hus i området.
– Vi vill inte ha en industrianläggning här. Det kommer att påverka oss som bor eller vistas i det här området på ett väldigt negativt sätt. Det här är ett fint rekreationsområde, det är ett renbetesområde och avrinningsområde för Råne älvdal, säger Henrik Öhman, som har hus i Lillsaivis.
– Till exempel pratas det om att ett sånt här kraftverk ger ifrån sig 40 decibel. Vem vill ha det i sin närhet dygnet runt?, fortsätter han.
Magnus Alsiok bor i Pålkem och jobbar som renskötare. Han befarar att vindkraftsanläggningen kan innebära slutet för rennäringen i området.
– Det finns ju redan andra anläggningar i närheten och dessutom planer på ännu fler. Renar skyr vindkraftsverk, men samebyn har ju ett visst område som vi ska hållas oss inom. Det blir svårt om det här blir verklighet. Därför säger vår sameby klart nej.
Det var många som samlats i byarna för att protestera. Inte bara i Lillsaivis utan även i Storsaivis, Vuoddas, Pålkem och Mårdsel.
Helena Dådring, politiker i Sametinget, delar Magnus Alsioks oro.
– Vi har redan i dag jätteproblem med alla skogsavverkningar med maskiner som förstör och gammelskog som försvinner. Och det här är kalvnings- och betesland för rennäringen – ett otroligt stort område. Så vindkraftsverken skulle påverka enormt mycket, det har vi ju sett på andra håll i Norrbotten.
Ina Omma, som är samisk aktivist och folkbildare och bor i Lillsaivis, vänder sig mot beskrivningen vindkraftspark.
–En park är ju för gemene man någonting vackert, någonting fint och rogivande. Men en vindkraftanläggning är ju inget som är speciellt vackert, tyst och njutningsfullt. Så det är alldeles galet att använda park som namn på det. Det är ett industriområde – ingen park.
"Vi har redan jätteproblem med alla skogsavverkningar med maskiner som förstör och gammelskog som försvinner. Och det här är kalvnings- och betesland för rennäringen – ett otroligt stort område" säger sametingspolitikern Helena Dådring. Till höger Ina Omma, samisk aktivist och folkbildare.
Hon tycker att området redan innan planerna utsatts alldeles för mycket och att en vindkraftsanläggning vore förödande. På många sätt.
– Det finns ju äldre här i bygden som inte ens hittar skogarna längre för att det börjar se så annorlunda ut. Och vad säger man till sina barn? Det här är ju deras arv. Här har folk levt i tusentals år. Vi är ju också någons förfäder och vad kommer vi att lämna efter oss?
Ann-Kristin Andersson bor i Pålkem och oroar sig mycket för hur miljön kommer att påverkas.
– Till exempel avfrostar man vindsnurror med samma medel som man avfrostar vingarna på flygplan. Flygplatserna har jättehårda krav på hur man ska ta hand om avfallet, men här skulle det gå rakt ner i backen och sedan ut i sjön och i vattendragen.
Protester i Lillsaivis mot Vattenfalls planerade vindkraftsanläggning Storlandet.
Protesterna har också drivits av oro för hur vindkraftsanläggningen kommer påverka landskapet och den visuella upplevelsen.
– Det kommer att bli en katastrof för oss som bor här. Alla kommer att få sin utsikt förstörd av de här vindsnurrorna. Vi kommer att bli omringade och ha dem i nästan alla vädersträck, säger Ann-Kristin Andersson.