När statsminister Stefan Löfven (S) presenterade sin nya regering 21 januari skedde en ommöblering litet grand i skymundan.
Helene Hellmark Knutsson (S) fick lämna posten som minister med ansvar för forskning och högre utbildning. Ny minister blev istället Matilda Ernkrans (S).
Jag hoppas att ministerskiftet inte leder till att regeringens arbete med rymdpolitiken tappar tempo.
Hellmark Knutssons har inlett ett arbete som partikollegan Ernkrans måste fullfölja.
Under Hellmark Knutssons fyra år som minister tog rymdpolitiken stora kliv framåt.
9 maj 2018 presenterade hon en nationell rymdstrategi – ett historiskt dokument. För första gången tog en svensk regering ett samlat grepp runt rymdpolitiken.
Detta dokument rymmer en rad spännande ansatser som visar att Sverige har potential att utvecklas som rymdnation.
Faktum är att lilla Sverige är ett av bara tio länder i världen som har förmåga att skjuta upp satelliter.
Sedan länge spelar rymdbasen Esrange i Kiruna en central roll i det arbetet. Där finns både erfarenhet och massor av kompetens.
”Under 1960-talet sköts den första raketen upp från Esrange och de första svensktillverkade komponenterna lämnade atmosfären. Allt sedan dess har Sverige haft en framträdande roll i rymdforskning och rymdverksamhet”, skriver regeringen i strategin.
Den nationella rymdstrategion trycker hårt på betydelsen av att utveckla Esrange, vilket är hoppingivande signaler för Kiruna och hela Norrbotten.
”Verksamheten på Esrange ska fortsätta att moderniseras för att vara en strategisk resurs för nationell och internationell forskning, utveckling, demonstration, testverksamhet och annan rymdrelaterad verksamhet. Anläggningen har också potential att utvecklas till att vara en testanläggning för raketuppskjutning”, skriver regeringen.
8 juli 2018 tog regeringen ett första konkret initiativ för att förverkliga ambitionen. 80 miljoner kr satsades på ett pilotprojekt för att återanvända raketer.
”Syftet med satsningen är att ta nästa steg i Esranges utveckling, nu pågår en upprustning av Esrange och nästa steg är att möjliggöra för en testbädd där vi kan testa framtidens både bärraketer och raketteknik. Och verkligen se till att vi använder den spetsteknik som vi har både inom industri och forskning”, förklarade Hellmark Knutsson i en SVT-intervju.
Satsningen välkomnades av Esranges platschef Lennart Poromaa och Kirunas dåvarande kommunalråd Kristina Zakrisson.
Men även om satsningen är märkbar så är den ändå långtifrån den investering som behövs för att möjliggöra uppskjutning av småsatelliter från Esrange.
Enligt en statlig utredning, som presenterades i oktober 2016, så behövs en investering på ungefär 550 miljoner kr för att göra Esrange till ett av de få ställen i världen som kan sända upp så kallade kubsatelliter.
”Att vara ett av tio-tolv länder i världen som har den kapaciteten kan betyda en del inte bara för Norrbotten, utan också för nationen och EU”, förklarade utredaren Jan Nygren.
En sådan satsning skulle hjälpa såväl företag som statliga organ att övervaka klimat, jordbruk, miljö, ekonomiska rörelser och annat på jorden.
Det handlar bland annat om att tillvara satellitdata om tillståndet på jorden som ett led i arbetet för att hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna.
Det framstår måhända inte lika häftigt som Stjärnornas krig eller Star Trek. Men det är en högst rimlig framtidsinvestering i rymdpolitiken.
Det handlar om forskning, innovationer, teknisk utveckling och klimatpolitik – begrepp som rimmar väl med den rödgröna regeringens ambitioner.
Det finns all anledning för nya rymdministern Matilda Ernkrans och hennes regeringskamrater att göra verklighet av utredningsförslaget under den här mandatperioden.
550 miljoner kr är – trots allt – en ganska liten satsning för att möjliggöra att Sverige behåller positionen som en av världens ledande rymdnationer.