Värna tallskogen

Den tätortsnära tallskogen är ett "adelsmärke" för Kalix, och bör därför inte exploateras, anser Svante Larsson, Kalix.

Den tätortsnära tallskogen är ett "adelsmärke" för Kalix, och bör därför inte exploateras, anser Svante Larsson, Kalix.

Foto: Svante Larsson

Luleå2019-10-28 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Måndag 21 oktober avverkades en ansenlig del av en 200-årig tätortsnära tallskog klassadsom nyckelbiotop. De tallarsom började gro när vi krigade mot Ryssland år 1809 och Gustav IV Adolf var Sveriges konung var inom ett par timmar avverkade av skördaren.

Det finns en likhet mellan tätortsnära äldre skogar och träd i Kalix och smältande glaciärer på vår planet och det är att de bägge minskar snabbt i omfattning. Det duger inte att säga att vi har så mycket skog i övrigt.

Det är stor brist på äldre tallskog (150 år och äldre) längs hela Norrbottens kustland och vi i Kalix ska vara stolta över och rädda om vår gamla tallskog och våra gamla furor.

Nu är det dags att börja värna om det ”adelsmärke” som de gamla furorna är för Kalix. Ett första steg bör vara att göra en inventering och sedan politiskt slå fast vilka skogar och träd i tätorten som inte får exploateras. Det skulle ge underlag för en långsiktig planering. Idag ingår de äldre skogarna och träden i den kommunala översiktsplanens grönområden men det innebär inget skydd.

När ledande politiker i Kalix och byggentreprenören den 16 oktober i NSD deklarerade att nu tar hyreshusbygget fart i Furuhedsskogen framkom det att Kalix kommun är intresserad av att köpa den återstående delen av Furuhedsskogen (cirka 3,7 hektar) av Region Norrbotten.

– Vi vill köpa marken som markreserv och kanske för framtida byggande, uttalade sig kommunalrådet Tommy Nilsson.

Det visar att våra politiker och kommunala tjänstemän inte sätter något värde på den gamla tätortsnära skogen. De har inte insett att den är ett ”adelsmärke” för Kalix som samhälle. Inom Kalix tätort är det ganska vanligt att de mest värdefulla naturligt växande träden avverkas och sedan läggs mycket pengar på att plantera björkar som det tar många år innan de växt till sig.

Utifrån kritiken som undertecknad riktade mot avverkningen av den gamla Furuhedsskogen för byggande av lägenheter, i NSD den 23 oktober, gjorde Stig Carlsson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, följande uttalande:

– Ska vi gå framåt i den här kommunen så behöver vi bostäder så att vi kan växa, om vi inte gör det så kommer vi att gå ett annat öde till mötes.

Kalix behöver naturligtvis bostäder, men orten kommer inte vara ett attraktivt samhälle att bosätta sig i om inte de styrande inser värdet av att behålla den äldre tätortsnära skogen. Det finns forskning som visar på att tätortsnära skogar har stora sociala värden för invånare i städer och samhällen.

En par raka frågor till styrande i Kalix:

1. Kan vi förvänta oss att det kommer ske en förändring hur den äldre tätortsnära skogen kommer att hanteras?

2. Finns det en vilja att göra en inventering av de tätortsnära skogarna och träden för att identifiera de som är äldre och skyddsvärda och sedan slå fast att dessa skogar och träd inte ska huggas ner?

Läs mer om