Redan vid en långvarig värme på 27 grader ökar dödligheten dubbelt så mycket i norra Sverige jämfört med övriga landet.
– Det skulle inte förvåna mig om vi den här sommaren har flera hundra fler dödsfall än vad det borde ha varit, säger Bertil Forsberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Norrlands Universitetssjukhus.
Folkhälsomyndighetens statistik över hur många som dör i befolkningen varje vecka visar en överdödlighet som ligger strax över det normala under juli månad.
– Hur många dödsfall som beror på värmen går inte säkert att säga eftersom vi inte har någon statistik som kopplar ett visst antal dödsfall till värmen. Den analysen kommer att göras i efterhand, säger Adam Roth, tf avdelningschef för smittskydd och hälsoskydd.
Han konstaterar att det är bland åldersgruppen 65 år och äldre som överdödligheten finns.
Bertil Forsberg är dock lite kritisk till myndighetens analys och menar att de inte borde jämföra med tidigare år utan med det förväntade värdet.
I höst kommer studien att presenteras där dödligheten vid värmeböljor, mellan olika städer i landet, har jämförts. Där visar det sig att de tre norrlandsstäderna Luleå, Umeå och Sundsvall sticker ut.
Sedan tidigare var det känt att dödligheten ökar med 20 procent vid långvarig värme, minst tre dagar, med temperaturer över 30 grader. Uppgifterna för detta är dock geografiskt baserat på orter i södra Sverige. Det Bertil Forsbergs forskning visar är att dödligheten i norra Sverige ökar med 20 procent redan vid 27 graders värmebölja. För resten av Sverige är dödligheten bara 10 procent vid den temperaturen.
Han menar att varningssystemet för värmeböljor bör regionanspassas vilket redan sker i många andra europeiska länder.
Det finns flera orsaker till den högre dödligheten i norra Sverige. Bland annat är 27 grader en mer extrem temperatur för oss i de nordligare delarna av landet. Vi kan vara sämre anpassade till värmen då vi oftast har en lägre snittemperatur än i södra Sverige. Därför blir skillnaden större när värmeböljan kommer.
– Vi är också mindre vana och beter oss annorlunda, menar Forsberg.
I södra Europa vet befolkningen att de ska stänga ute värmen och hålla sig inne. Här kanske många öppnar upp och går ut då det är temperaturer som känns som om man är vid medelhavet.
Våra hus är också byggda för att klara kalla perioder och det är få bostäder som har fjärrkyla eller luftkonditionering.
– Det kan också vara så att här har färre senior- och äldreboenden luftkonditionering.
Om det beror på genetiska skillnader i hur befolkningen i norr klarar värme sämre än i söder är oklart. Det finns dock en italiensk studie som antyder att vår temperaturreglering påverkas tidigt i livet och i vilket klimat man är född i.