Fyra av tio norrbottningar anser att skolan är den viktigaste politiska frågan inför höstens val, visar vår opinionsundersökning i samarbete med Novus (se faktaruta).
Resultatet överraskar inte alla de föräldrar som engagerade sig i samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära, i protest mot kommunens omstrukturering Framtidens skola.
– En skola är en oerhört viktig för en stadsdel. Många föräldrar föredrar en skola nära hemmet, en kortare och ofta säkrare skolväg. En skola innebär också gemenskap i området, säger 36-åriga småbarnsmamman Janina Wallin i Svartöstaden.
Men trots protester togs beslut i kommunfullmäktige att stänga ned bland andra Svartöstadsskolan inför höstterminen 2016. Bara ungefär hälften av de drygt 80 eleverna började på närmaste skolan på Örnäset.
– Ändå var Örnässkolan för liten. Redan tidigare bedrevs undervisning i moduler. Det fanns inte nog med klassrum, toaletterna var för få och matsalen hade varit för liten om alla 80 barnen hade börjat där, säger Janina Wallin som hänvisar till kommunens egna riktlinjer.
Skolnedläggningen skapade också annan oro.
– Det är en farlig väg till Örnässkolan, med mycket tung industritrafik, en skolväg som döms ut av NTF.
Den skolskjuts som erbjuds är busskort på lokaltrafiken för åk f-3.
– Barnen, en del så små som fem år, förväntas kunna åka lokalbuss själva, säger Janina Wallin som aldrig skulle skicka sin egen 7-åriga son till skolan på det sättet.
Även om vissa byaskolor räddades, som i Vitå och Klöverträsk, brinner ännu engagemanget hos samordningsgruppen. Bland annat ifrågasätter de kostnadsberäkningarna för att behålla exempelvis Svartöstadsskolan, liksom de nedläggningshotade skolorna i Gammelstad (Kyrkbyskolan, Öhemsskolan och Mariebergsskolan).
– Svartöstadsskolan lades ned på helt felaktiga grunder. Utredningen innehöll otroligt många faktafel, säger Janina Wallin.
51-årige Jon Hallström, med barn i Kyrkbyskolan, håller med.
– Det verkade mest som att de påförde fiktiva kostnader på de befintliga skolorna.
Ovisshet finns också gällande kommande storskolan Stadsöskolan som kan bli en skola från förskola upp till årskurs 9, med utrymme för hela 750 elever.
– Dessutom inför kommunen en ny pedagogisk modell, där alla storskolor blir aktivitetsbaserade ”flexiskolor”, utan hemklassrum och med undervisning överallt. Barn med särskilda behov drabbas extra hårt i såna skolmiljöer, säger Jon Hallström.
Missnöjet med beslutsunderlaget till Framtidens skola väckte krav på en folkomröstning men kommunen sa nej, trots att samordningsgruppen samlade in över 8 000 namnunderskrifter.
En kvalificerad majoritet krävdes i fullmäktige för att rösta ned medborgarinitiativet och Socialdemokraterna fick stöd av Moderaterna och Landsbygdspartiet.
– Sossarna borde lägga ”örat mot rälsen”, förstå att stöd saknas för Framtidens skola. I stället drev de igenom detta med våld, mot en tydlig opinion, säger Jon Hallström.
Kampen för Svartöstadsskolan går dock vidare, och Svartöstadens Friskola EF har ansökt hos Skolinspektionen om att få starta en friskola.
De låter sig inte nedslås av att såväl barn- och utbildningsnämnden som kommunstyrelsen har sagt nej till planerna i sina yttranden.
– Jag hade aldrig lagt ned den här tiden och energin på att starta en friskola, om jag inte tyckte att kommunens nedläggningsbeslut var så felaktigt. Jag hoppas att Skolinspektionen ser till de redan långa köerna till Luleås andra friskolor, säger Janina Wallin.
Hur påverkar stormarna kring Framtidens skola S i valet 2018?– Hårt. De tappar säkert tio procent. Sossarna har en ”von oben”-attityd när de inte vill att vi luleåbor ska lägga oss i besluten, eftersom vi inte anses förstå helheten. Men väljarna begriper att en röst på S, M eller Landsbygdspartiet är en röst på en skolstruktur där stadsdels- och byaskolor ersätts med centrala storskolor, säger Jon Hallström.
– S förlorar egen majoritet, inte bara på grund av skolfrågan utan även efter Luleboaffären, säger Janina Wallin.
Hon knyter också an till kommunens egen Vision 2050, där närhetsprincipen är tydlig.
– Enligt den ska man ha nära till allt – skola, omsorg med mera. Varför lägger kommunen då ned skolor i befintliga stadsdelar med bra elevunderlag? Luleå växer och ekonomin är god. Att då låta barnen betala för att Luleå ska växa är inte okej, avslutar Janina Wallin.