Digitaliseringen gör rennäringen säkrare

Kartor där du kan följa renarna i realtid direkt i din mobil och bättre mobiltäckning i fjällen. Det är några av de viktigaste digitala förändringarna som underlättar för renskötare i dag. ”Vi är snabba med att ta till oss ny teknik”, säger Jakob Nygård, Sirges sameby.

Foto: Emma Eriksson

Vaisaluokta/Rosvik2017-11-12 09:00

I tjugo år har Jakob Nygård arbetat som renskötare och i dag är han ordförande i Sirges sameby.

– Jag tror det här är något man föds till. Det handlar ju inte om några stora pengar utan för min del är tjusningen att få vara nära naturen och jobba med djuren. Renarna är mitt största intresse, säger han.

Ny teknik och IT påverkar de flesta branscherna i dag. Även rennäringen påverkas starkt av digitaliseringen. En stor förändring är GPS-sändare och appar där du kan följa renarnas vandring i realtid direkt i din mobil, dator eller surfplatta.

– Jag går in i programmet flera gånger per dag för att se hur renarna rör sig. På så vis ser jag genast om de skulle göra något oväntat, om till exempel ett rovdjur är i närheten ser jag att renarna rör sig onormalt vilket är en indikation på att något inte står rätt till, säger Jakob.

Just nu befinner sig hans renar i närheten av Vaisaluokta, mot norska gränsen. Under vintern kommer de ned till Rosvikstrakten, där Jakob befinner sig just nu.

– Här håller de till mellan december och april ungefär. Sedan bär det av uppåt och inåt landet igen. Och då följer vi med.

Mobiltelefonen och det utökade 4G-nätet är också hjälpmedel som förenklat arbetet. Men täckningen är det fortfarande lite si och så med.

– Sedan man tog bort NMT 450-systemet för kanske tio år sedan blev det mycket sämre täckning på hela fjällkanten. Nu monterar man upp 4G och då har det förbättrats rejält. Men högst uppe på sommarvistena är mottagningen mycket darrig fortfarande, säger Jakob.

Han menar att det framför allt är en säkerhetsfråga. Och en trygghet för familjen.

– När vi inte kan ringa familjen och meddela att vi mår bra och är i säkerhet om vi befinner oss mitt i en snöstorm som kanske varar flera dagar, ja då blir det ju en oerhörd stress. Oftast helt i onödan.

Om en nödsituation skulle uppstå har han alltid med sig en satellittelefon. Men den används bara om det är nödfall och handlar om liv och död.

– Vi är vana att klara oss själva så det är inte många gånger vi ringt 112 under mina trettio år på fjället. Ett brutet ben tar man sig hem med och så åker man till sjukan när man har tid. Men handlar det om ett riktigt nödfall, ja då har vi satellittelefonen som en back up, berättar Jakob.

Med hjälp av solceller och vindkraft kan han ladda telefonerna när han är ute där det inte finns någon ström. Och powerbanks hjälper batteriet att hålla längre.

– Jag tycker att vi är snabba med att ta till oss ny teknik. Det underlättar vårt arbete och gör det säkrare, även om det finns en del att önska på vissa områden, säger Jakob.

Om du jämför hur branschen ser ut i dag med hur den såg ut när du började, vad är största skillnaden?

– Att man alltid går att få tag i nu för tiden. Det är både bra och dåligt. Det blir en slags stress att alltid vara anträffbar. Men samtidigt underlättar det mitt arbete mycket också.

Jakob Nygård

Ålder: 43.

Familj: Sambon Mirja och en dotter som är tre veckor gammal.

Bor: I Rosvik, Jokkmokk och stugan i Vaisaluokta.

Gör: Renskötare.

Intressen: Renarna och åter renar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!