Det hÀr vet vi om kriget i Ukraina

Strider pĂ„gĂ„r i och omkring Kiev och allt fler ryska styrkor nĂ€rmar sig frĂ„n flera vĂ€derstreck. Än sĂ„ lĂ€nge hĂ„ller dock Ukraina huvudstaden. Det hĂ€r Ă€r en sammanfattning av vad som har hĂ€nt de senaste dygnen.

Ukrainska soldater i Kiev pÄ lördagen.

Ukrainska soldater i Kiev pÄ lördagen.

Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

Ukraina2022-02-26 16:36

Klockan 04, svensk tid, natten till torsdagen den 24 februari, inleddes den ryska invasionen av Ukraina. Efter en lÀngre tid av strider och oroligheter i Ukraina framtrÀdde president Rysslands Vladimir Putin i ett tv-sÀnt tal och meddelade att han fattat "beslut om en militÀr insats".

Han uppmanade militÀrer i Ukraina att lÀgga ned sina vapen och varnade andra lÀnder frÄn att blanda sig i. Annars vÀntar "konsekvenser man aldrig tidigare har skÄdat", sade Putin, ett hot som mÄnga i vÀst tolkat som en referens till kÀrnvapen.

Den fullskaliga ryska invasionen inleddes frĂ„n tre vĂ€derstreck – nord, öst och syd. Angrepp skedde pĂ„ flera platser samtidigt som ryska förband med stridsvagnar under torsdagen avancerade i riktning mot huvudstaden Kiev.

Vidden av angreppet stod snart klar för omvÀrlden.

– Vi fördömer den hĂ€r barbariska attacken och de cyniska argumenten bakom den. Vi kommer att hĂ„lla president Putin ansvarig, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Ukraina bröt snabbt alla diplomatiska relationer med Ryssland. Utrikesminister Dmytro Kuleba kallade angreppet "den mest uppenbara aggressiva handlingen i Europa sedan andra vÀrldskriget".

I Ukraina köade mÀnniskor till bankomater, apotek och bensinmackar. Butikshyllor tömdes pÄ vatten och matvaror. I takt med att striderna nÀrmade sig Kiev sökte sig mÀnniskor ned i tunnelbanan som fungerar som skyddsrum.

MÄnga försökte fÄ tag i bussbiljetter samtidigt som bilköer ringlade lÄnga vÀsterut.

NÄgra av de mest intensiva striderna under torsdagen skedde runt flygplatsen Hostomel, ungefÀr tre mil nordvÀst om Kiev, och vid Tjernobyl, den Ànnu radioaktiva platsen efter kÀrnkraftskatastrofen 1986. BÄda platserna ska efter flera turer fallit i ryska hÀnder.

Sent pÄ torsdagen gav president Zelenskyj order om allmÀn mobilisering och vÀrnpliktiga och reservister i alla Ukrainas regioner kommer att kallas in.

Under fredagen fortsatte Ryssland avancera mot huvudstaden Kiev. Flyglarm ljöd och strider pÄgick i det tÀtbefolkade Obolon-omrÄdet i de norra delarna av huvudstaden, enligt flera medier. OmrÄdet ligger bara 9 kilometer norr om parlamentet och stadskÀrnan.

Det ukrainska försvaret uppmanade Kievbor att tillverka molotovcocktails och försvara staden.

EU, USA och flera andra lÀnder har infört kraftiga sanktioner mot Ryssland. Under fredagen infördes Àven riktade sanktioner mot president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov.

Sent pÄ fredagen uppgav president Zelenskyj att en rysk offensiv mot Kiev skulle ske natten mot lördagen. Efter omfattande nattliga strider, dÀr skottlossning och explosioner dÄnade i och huvudstaden, uppgav Ukraina att ett ryskt angrepp hade avvÀrjts.

Enligt de flesta bedömningar nĂ€rmar sig dock allt fler ryska styrkor den ukrainska huvudstaden norr-, öster- och söderifrĂ„n – och flyglarm och höga smĂ€llar fortsatte ljuda under lördagsförmiddagen.

Striderna fick borgmÀstare Vitalij Klytjko att fatta beslut om utegÄngsförbud, frÄn klockan 17 lokal tid pÄ lördagen. MÀnniskor som gÄr ut pÄ Kievs gator under den tiden kommer betraktas som "medlemmar av fiendens sabotage- och spaningsgrupper".

UtegÄngsförbudet gÀller till och med mÄndag morgon.

Minst 198 civila personer, dĂ€ribland tre barn, har dödats och fler Ă€n 1 000 skadats, enligt ett uttalande frĂ„n Ukrainas hĂ€lsominister Viktor Lyasjko vid lunchtid pĂ„ lördagen.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har mer Ă€n 120 000 ukrainare hittills lĂ€mnat landet sedan invasionen. Flera tusen har tagit sig till Moldavien i vĂ€st, dĂ€r flyktinglĂ€ger har byggts upp. MĂ„nga har ocksĂ„ sökt sig till Polen och RumĂ€nien, Slovakien och Ungern tar ocksĂ„ emot flyende.

Fakta: Ukraina, Ryssland och annekteringen av Krimhalvön

Ukrainas relation till Ryssland Àr komplicerad och landet har slitits mellan att nÀrma sig vÀst eller Ryssland sedan det blev sjÀlvstÀndigt frÄn Sovjetunionen 1991.

Konflikten stÀlldes pÄ sin spets 2014 dÄ omfattande demonstrationer, med centrum pÄ SjÀlvstÀndighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande RysslandsvÀnlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under nÄgra dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina nÀrmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stÀrkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet pÄ ryssdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och pÄ ett liknande sÀtt gick in i DonbassomrÄdet i öst dÀr landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

I kriget som fortfarande pĂ„gĂ„r har runt 15 000 mĂ€nniskor dött.

KĂ€lla: UI/Landguiden

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!