LÀttretlig Laschet lyckades inte övertyga

Det var en stridslysten och stundtals lĂ€ttretlig Armin Laschet som mötte sina tvĂ„ huvudmotstĂ„ndare i den första stora tv-debatten inför tyska valet om fyra veckor. CDU-toppen hoppades vĂ€nda det elĂ€ndiga opinionslĂ€get – men kvĂ€llens segrare var Socialdemokraternas Olaf Scholz, enligt en mĂ€tning direkt efter sĂ€ndningen.

De tre kanslerkandidaterna Armin Laschet (CDU), Annalena Baerbock (De gröna) och Olaf Scholz (SPD) i studion i Berlin.

De tre kanslerkandidaterna Armin Laschet (CDU), Annalena Baerbock (De gröna) och Olaf Scholz (SPD) i studion i Berlin.

Foto: Michael Kappeler/AP/TT

Tyskland2021-08-30 09:00

Afghanistaninsatsen, pandemin, klimatet och motsÀttningarna i samhÀllet var de Àmnen som stod i centrum under söndagskvÀllens "triell" mellan Kristdemokraternas Armin Laschet, Socialdemokraternas Olaf Scholz och De grönas Annalena Baerbock.

Formatet med tre debattörer Àr nytt för den hÀr valrörelsen, dÄ inte bara de tvÄ "folkpartierna" CDU/CSU och SPD utan Àven De gröna utsett en kanslerkandidat med ansprÄk pÄ att eftertrÀda Angela Merkel nÀr hon efter 16 Är lÀmnar sin post.

Debatten hade pĂ„ förhand beskrivits som sista chansen för Laschet att pĂ„ allvar vĂ€nda opinionen. Kristdemokraterna gör bottennotering efter bottennotering i mĂ€tningarna, och ligger nu omkring tio procentenheter efter valresultatet 2017 – som i sig var det sĂ€msta sedan 1949. Socialdemokraterna, med finansminister Scholz i spetsen, har dĂ€remot spurtat, och ligger i de flesta mĂ€tningar jĂ€msides med eller före CDU/CSU.

HĂ„rd attack

Redan i den inledande debatten om lÀget i Afghanistan var det tydligt att Laschet inte tÀnkte lÄta tillfÀllet glida honom ur hÀnderna. CDU-toppen, som sjÀlv inte sitter i det Merkelledda kabinettet, gick till hÄrd attack mot Scholz för regeringens hantering.

NÀr coronapolitiken kom pÄ tal valde Laschet Äterigen att gÄ till angrepp, sedan programledaren konstaterat att mÄnga uppfattat att CDU-toppen som regeringschef i Tysklands största delstat Nordrhein-Westfalen "sicksackat" sig fram genom krisen, utan nÄgon tydlig linje.

– Det har inte varit nĂ„got sicksackande, utan olika Ă„tgĂ€rder i olika situationer, snĂ€ste Laschet, och försvarade sin – med tyska mĂ„tt mĂ€tt – frihetliga hĂ„llning under pandemin.

CDU-ledaren sÄgs före sommaren allmÀnt som den mest trolige eftertrÀdaren till Angela Merkel, men en rad fadÀser har fÄtt stödet att dala. SÀrskilt tv-bilderna frÄn översvÀmningsdrabbade Erftstadt, dÄ Laschet stod och fnissade med sina medarbetare medan president Steinmeier höll tal, stack i ögonen pÄ mÄnga tyskar.

"FörÀndringens vindar"

Laschet medgav att han kÀmpar i motvind, men försÀkrade att han stÄr stadigt nÀr det blÄser.

– KĂ€nner vi inte alla förĂ€ndringens vindar blĂ„sa i ansiktet? funderade han poetiskt.

SPD-toppen Scholz, vars ibland robotlika utlĂ€ggningar gett honom smeknamnet "Scholzomat", intog en mer tillbakalutad – enligt vissa TwitteranvĂ€ndare lĂ„ngrandig – roll. Tyngdpunkten lĂ„g dels pĂ„ rĂ€ttvisefrĂ„gor och vad Scholz beskrev som "det respektfulla samhĂ€llet", med höjd lĂ€gstalön och stabila pensioner, dels pĂ„ klimatet.

Laschet anklagade honom för att inte tydligt utesluta en koalition dÀr vÀnsterpartiet Die Linke ingÄr, nÄgot som Àr kÀnsligt i Tyskland givet rötterna i det östtyska kommunistpartiet. Scholz svarade att en förutsÀttning för att ingÄ i hans regering Àr ett tydligt och Àrligt menat stöd för Natosamarbetet (Die Linke vill att Tyskland lÀmnar Nato).

Baerbock pÄ hugget

De grönas Annalena Baerbock sÄgs i vÄras som en fullt möjlig kandidat till kanslerposten, dÄ partiet tillfÀlligt gick om CDU/CSU i mÀtningarna. Precis som Laschet har hon dock hamnat i blÄsvÀder, som bland annat gÀller plagiatanklagelser och ett friserat cv, och tappat i opinionen.

Baerbock var pÄ hugget under debatten och riktade bland annat hÄrd kritik mot bÄde Scholz och Laschet för regeringspartiernas hantering av Kabulinsatsen. Hon beskyllde Àven bÄda för sÀvlighet i klimatpolitiken, och gick sÄ lÄngt som att hÀvda att Laschets kristdemokrater med sin motvilja mot regleringar av industrin i praktiken hade frÄngÄtt Tysklands Ätaganden enligt Parisavtalet.

SÄ vem vann? Enligt en blixtmÀtning frÄn RTL/Forsa genomförd direkt efter debatten gick Scholz segrande ur striden, med Baerbock som tvÄa. Om den ansedde statsvetaren Albrecht von Lucke fÄr rÀtt i sin förutsÀgelse att "triellen" kan avgöra valet den 26 september blir de fyra kommande veckorna svettiga för Laschet.

Om tvĂ„ veckor fĂ„r han i alla fall en ny chans att övertyga vĂ€ljarna i direktsĂ€nd debatt – dĂ„ i public service-kanalerna ARD och ZDF.

Fakta: Armin Laschet

Armin Laschet Àr ministerpresident (regeringschef) i Nordrhein-Westfalen (NRW), Tysklands folkrikaste delstat, partiledare för CDU och CDU/CSU:s gemensamma kanslerkandidat i förbundsdagsvalet.

Född 1961 i Aachen.

Tog juristexamen 1987. Utbildade sig dÀrefter till journalist, och arbetade pÄ frilansbasis för bland annat bayersk tv.

1994 valdes Laschet in i förbundsdagen, dĂ€r han satt till 1998. Året dĂ€rpĂ„ tog han i stĂ€llet plats i Europaparlamentet (till 2005).

FrÄn 2005 delstatspolitiker i NRW, bÄde som lantdagsledamot och minister.

2012 blev Laschet ordförande för CDU:s mÀktiga delstatsdistrikt NRW och en av flera viceordförande för CDU pÄ riksplanet.

Sedan 27 juni 2017 ministerpresident i NRW.

Valdes till CDU:s ordförande den 16 januari 2021.

KĂ€lla: Land Nordrhein-Westfalen, TT


Fakta: Olaf Scholz

Olaf Scholz Àr finansminister och vicekansler i Angela Merkels regering och kanslerkandidat för SPD i förbundsdagsvalet.

Född 1958 i OsnabrĂŒck.

Advokat sedan 1985.

1998 valdes Scholz in i förbundsdagen, dĂ€r han satt till 2001 och dĂ€refter igen frĂ„n 2002 till 2011, med ett kort uppehĂ„ll för att vara inrikesminister i delstaten Hamburg. Under tiden i förbundsdagen bland annat inpiskare i SPD-gruppen (2005–2007) och vice gruppledare (2009–2011).

Mellan 2007 och 2009 arbetsmarknads- och socialminister.

Mellan 2009 och 2018 vice partiledare för SPD.

FrÄn 2011 borgmÀstare i Hamburg, en position Scholz hade till 2018.

Sedan mars 2018 Tysklands finansminister.

KĂ€lla: Tyska finansdepartementet


Fakta: Annalena Baerbock

Annalena Baerbock Àr ett av De grönas tvÄ sprÄkrör, partiets första kanslerkandidat i förbundsdagsvalet, och ledamot i förbundsdagen.

Född 1980 i Hannover.

Masterstudier i folkrÀtt pÄ London School of Economics (LSE), dÀrefter icke avslutad doktorandutbildning i samma Àmne pÄ Freie UniversitÀt (FU) i Berlin.

2013 valdes Baerbock in i förbundsdagen, dÀr hon bland annat var klimatpolitisk talesperson för den gröna gruppen.

Sedan januari 2018 sprÄkrör för De gröna (tillsammans med Robert Habeck). Valdes i april till partiets kanslerkandidat, och blev dÀrmed De grönas första sÄdana nÄgonsin.

KÀlla: De gröna, TT

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!