Självständigt – men härjat av krig och hunger

De stora utmaningarna till trots försökte landets president Salva Kiir ingjuta hopp i sina landsmän, när han talade till nationen på tioårsdagen.

– Jag kommer inte att föra landet i krig igen. Låt oss återhämta oss från det senaste årtiondet och börja utvecklas de kommande tio åren, sade han.

Annat var det den 9 juli 2011. Då dansade nyblivna sydsudaneser på gatorna för att fira landets grundande, som också satte punkt för en lång och blodig kamp för självständighet från Sudan.

– Det kändes som en mirakel, berättar Wani Stephen Elias, som var med och firade självständighetsdagen i huvudstaden Juba, för nyhetsbyrån AFP.

Men glädjen blev kortvarig – redan 2013 utbröt inbördeskrig. Konflikten pågick i fem år, kostade landet 380 000 människoliv och tvingade fyra miljoner på flykt.

Värre idag än 2011

År 2018 enades regeringen och landets största rebellgrupp om ett maktdelningsavtal.

President Salva Kiir utsåg den tidigare rebelledaren Riek Machar till vicepresident, som ett led i en stor politisk kompromiss som var tänkt att sätta stopp för kriget. Men striderna har fortsatt.

– I dag är läget i Sydsudan värre än det var för tio år sedan. Det är tragiskt, säger Alan Boswell, analytiker på tankesmedjan International Crisis Group (ICG) till AFP.

Parallellt med den politiska instabiliteten brottas Sydsudan, ett av de fattigaste länderna i världen, med ekonomisk kris, stigande inflation, och den värsta hungerkrisen sedan självständighetsförklaringen.

Ouppfyllda löften

I maktdelningsavtalet låg fokus på skapandet av ett nytt parlament, en grundlagsreform, val och en nationell armé. Tre år senare har få av förändringarna blivit verklighet.

Löftet om det nya parlamentet uppfylldes först i maj i år. Då upplöstes den tidigare församlingen för att bilda en ny med plats för oppositionen.

– Bättre sent än aldrig, men vi vill se effekten av det, säger Jame Davik Kolok, före detta direktör för den lokala organisationen Foundation for Democracy and Accountable Governance, till AFP.

– Vi vill se korruptionen minska. Vi vill kunna kontrollera vår budget. Vi vill se ökad säkerhet och en öppen miljö för att föra dialog, säger han.

Inte heller har man nått någon framgång i grundlagsfrågan, och det kommande valet år 2023 riskerar att destabilisera det politiska läget ännu mer.

– Om valet blir till en kraftmätning mellan de två stridande parterna finns det en risk att landet återgår till inbördeskrig, säger Boswell.

Regeringen har inte heller lyckats förena de två militära styrkorna i en gemensam armé, vilket utgör ännu ett hot mot stabiliteten i framtiden.

Andra problem

Läget förvärras ytterligare av att 60 procent av landets befolkning – fler än sju miljoner människor – lider av allvarlig matbrist.

Även andra katastrofer har drabbat landet de senaste åren – torka, översvämningar och invasion av gräshoppar, i kombination med det redan torra klimatet i ett land som är beroende av utländsk hjälp för att kunna försörja sina medborgare.