Hon könsstympades som femĂ„ring – befarar ökning

Hon kan fortfarande höra ljudet av trÄden som skÀr genom huden. Sadia Allin var fem Är gammal nÀr hon könsstympades. De psykiska sÄren lÀker aldrig. I dag, som mamma till tvÄ döttrar, kÀmpar hon för att inga barn ska behöva genomlida samma helvete.
–Allt handlar om att kontrollera flickors sexualitet, sĂ€ger Sadia Allin.

Sadia Allin, landchef pÄ Plan International Somalia, under ett besök i Stockholm i samband med den internationella dagen mot könsstympning i februari.

Sadia Allin, landchef pÄ Plan International Somalia, under ett besök i Stockholm i samband med den internationella dagen mot könsstympning i februari.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Somalia2023-02-18 15:35

"SkÀm inte ut dig", sade kvinnorna som höll fast henne nÀr hon grÀt. "Det blir sÄ fint."

Hon lekte pÄ gÄrden nÀr de ropade. Mamman och mostrarna gjorde te, delade ut kakor och sötsaker. Det var en dag att fira.

– Jag minns att de lade mig ner pĂ„ golvet och att jag grĂ€t. Jag kĂ€nde mig sĂ„ hjĂ€lplös, sĂ„ sviken av dem som skulle skydda mig, sĂ€ger Sadia Allin, som nu Ă€r ansvarig för barnrĂ€ttsorganisationen Plan Internationals arbete i Somalia.

SmÀrtan nÀr delar av de yttre könsorganen skars bort beskriver hon som fruktansvÀrd. Men det vÀrsta kom efterÄt.

– Du fĂ„r knappt mat eller vatten för att slippa pĂ„ gĂ„ toa. Jag överlevde pĂ„ vatten och lite ris tills sĂ„ren hade lĂ€kt – för vissa tar det veckor. Benen lindas för att stygnen inte ska gĂ„ upp; du kan inte röra dig överhuvudtaget.

"En oskuldskontroll"

DĂ€r och dĂ„ tog Sadia Allins barndom slut. För att skydda stygnen fick hon inte leka, hoppa eller klĂ€ttra i trĂ€d. Än vĂ€rre blev det nĂ€r hon kom i puberteten och fick mens.

Könsstympning Ă€r ett globalt problem. I Sverige berĂ€knas runt 38 000 kvinnor vara drabbade, men mörkertalet kan vara stort. I Sadia Allins hemland Somalia könsstympas 98 procent av alla flickor innan de fyller elva Ă„r. Det vanligaste i Somalia Ă€r sĂ„ kallad infibulation – att klitoris samt inre och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och det som Ă€r kvar sys ihop. Kvar lĂ€mnas en öppning stor som en penna dĂ€r urin och menstruationsblod ska kunna passera.

NÀr proceduren Àr klar anses en flicka vuxen och redo att gifta sig. Stygnen ska sÀkra att hon inte har sex före Àktenskapet.

– Allt handlar om att kontrollera flickors sexualitet. Det Ă€r praktiskt taget en oskuldskontroll, dĂ„ ingen somalisk man accepterar en fru som inte har könsstympats. VĂ„rt samhĂ€lle Ă€r patriarkaliskt, manliga normer Ă€r lag, sĂ€ger Sadia Allin.

Befarar ökning under torkan

SjĂ€lv var hon 17 Ă„r nĂ€r hennes familj lovade bort henne, men innan bröllopet Ă€gde rum rymde hon. Först efter ett Ă„r pĂ„ flykt förstod familjen att dottern menade allvar och Sadia Allin – som inte ens hade gĂ„tt grundskolan – fick Ă€ntligen göra det enda hon ville: studera.

I dag arbetar hon med att sprida kunskap och information, med att stÀrka flickor genom utbildning och ge dem egenmakt att sÀga nej till skadliga traditioner som könsstympning och bortgifte. Men sedvÀnjorna Àr djupt rotade. Inte minst under samhÀllskriser tenderar mÀnniskor att klamra sig fast vid traditioner.

I samband med covidpandemin sÄg Plan International hur allt fler flickor könsstympades. Kvinnor som livnÀr sig pÄ att utföra ingreppet gick dörr till dörr för att erbjuda sina tjÀnster.

Sadia Allin befarar att den torka som nu plĂ„gar Östafrika kan fĂ„ liknande konsekvenser. HjĂ€lporganisationer har varnat för att Somalia stĂ„r pĂ„ randen till en svĂ€ltkatastrof vĂ€rre Ă€n den 2010, dĂ„ 260 000 mĂ€nniskor dog av hungersnöd.

"Tvungen att bli ren"

Bortgifta döttrar betyder fÀrre munnar att mÀtta.

– GiftermĂ„l innebĂ€r en ekonomisk trygghet för familjen. Och innan döttrarna gifts bort mĂ„ste de könsstympas, förberedas för bröllopsnatten. Mammor utsĂ€tter sina döttrar pĂ„ grund av social press, för att sĂ€kra att de kommer att hitta en make.

Redan som tioÄring började Sadia Allin konfrontera sin egen mamma om vad hon utsatt sin dotter för.

– Hon hade inget svar. "Det Ă€r vĂ„r kultur, vĂ„r tradition, du var tvungen att bli ren"... Jag var sĂ„ arg. Hon visade ingen Ă„nger alls, tyckte att hon hade gjort nĂ„got bra.

Vill rÀdda sÄ mÄnga som möjligt

NÀr Sadia Allin hade förlöst sin första dotter ringde mamman.

– "Jag trodde aldrig att du skulle fĂ„ barn efter vad jag gjorde mot dig", sade hon. Jag tittade pĂ„ min dotter i min famn och undrade hur mammor kan ledas till att göra nĂ„got sĂ„ fruktansvĂ€rt mot sina döttrar. Det var dĂ„ jag började rikta min ilska mot samhĂ€llet i stĂ€llet, mot de manliga normer som sĂ€tter sĂ„dan press pĂ„ kvinnor.

I dag gör sig den fysiska smĂ€rtan sĂ€llan pĂ„mind. Men den psykiska ska följa henne till graven, sĂ€ger hon. Ibland kan hon undra hur livet hade varit om hon aldrig hade blivit könsstympad.

– Kulturella övertygelser tog ifrĂ„n mig min barndom, min chans att utbilda mig och bestĂ€mma över min egen framtid, över vem jag vill leva med. Jag vill försöka rĂ€dda sĂ„ mĂ„nga unga flickor som möjligt frĂ„n att det hĂ€nder dem.

Fakta: Könsstympning

NÀrmare fyra miljoner flickor vÀrlden över köns­stympas varje Är.

Totalt uppskattas runt 200 miljoner kvinnor i vĂ€rlden vara könsstympade. I Sverige berĂ€knar man att det handlar om cirka 38 000 kvinnor, men mörkertalet kan vara stort.

De lÀnder dÀr flest flickor utsÀtts Àr Somalia, Guinea, Djibouti och Mali, enligt FN:s barnfond Unicef.

VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) delar upp kvinnlig könsstympning i fyra olika typer:

Typ 1 (klitoridektomi/sunna): Förhuden pÄ klitoris och/eller delar av, eller hela, den synliga delen av klitoris skÀrs bort.

Typ 2 (excision): Delar av eller hela den synliga delen av klitoris skÀrs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre och/eller yttre blygdlÀpparna.

Typ 3 (infibulation): De yttre eller inre blygdlÀpparna sys ihop sÄ att vaginalöppningen blir mindre. Endast en liten öppning lÀmnas för att slÀppa igenom urin och mensblod. Typ 3 kan innebÀra att klitoris lÀmnas intakt eller att hela eller delar skÀrs bort.

Det finns ocksĂ„ en fjĂ€rde typ, som kan vara olika variationer av typerna 1–3 eller andra liknande procedurer som ”prickning”, dĂ€r klitoris skadas med vassa föremĂ„l. Könsorganet sticks, skĂ€rs, skrapas eller brĂ€nns, ibland med frĂ€tande kemikalier.

Könsstympning utförs ofta osterilt utan be­döv­ning, med en kniv, ett rak­blad eller en glas­skÀrva.

Ett okÀnt antal flickor dör Ärligen till följd av ingreppet. Infektioner och skador i urinvÀgarna, cystor, fistlar och svÄrigheter att kissa Àr vanliga komplikationer. Könsstympning kan ocksÄ leda till psykisk ohÀlsa, svÄra och komplicerade förlossningar samt till smÀrtsamma menstruationer och sexuellt samliv.

I Är ökas det svenska bistÄndet till kampen mot könsstympning. 190 miljoner kronor extra ska förebygga ingrepp och bidra till god vÄrd av dem som redan drabbats. Sidas stöd gÄr till insatser som Unicef och FN:s befolkningsfond UNFPA gör i sÀrskilt utsatta omrÄden i 16 afrikanska lÀnder.

KĂ€llor: Unicef, WHO, Socialstyrelsen, Sida

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!