Nato överlĂ€gset – men sĂ„rbart för blixtanfall

Rysslands militĂ€ra förmĂ„ga har drabbats av betydande förluster – men vĂ€st kan inte sĂ€nka garden.
–Det kan kvarstĂ„ ett hot som ocksĂ„ kan vĂ€xa mot vĂ€st efter konflikten, sĂ€ger Krister Pallin pĂ„ FOI.

VÀst har inte varit rustat för en större konflikt med Ryssland. Kriget i Ukraina ger en chans att komma i kapp. Arkivbild.

VÀst har inte varit rustat för en större konflikt med Ryssland. Kriget i Ukraina ger en chans att komma i kapp. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

SĂ€kerhet2022-05-28 13:39

Vem Ă€r egentligen starkast militĂ€rt – Nato eller Ryssland?

Svaret Àr att Nato har ett stort övertag i stridskrafter, medan Rysslands styrka har legat i förmÄgan att kunna överraska.

– Den samlade förmĂ„gan pĂ„ vĂ€stsidan Ă€r helt överlĂ€gsen. Men den behöver samordnas och mobiliseras och dĂ€r Ă€r fortfarande beredskapen lĂ„g. Ryssland dĂ€remot hade, Ă„tminstone fram till kriget, en större andel förband tillgĂ€ngliga med kort varsel, sĂ€ger Krister Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med bland annat försvarsplanering som expertomrĂ„de.

Vid ett snabbt anfall mot exempelvis Baltikum hade Ryssland haft goda utsikter att lyckas, enligt FOI:s krigsspel, som gjordes före kriget i Ukraina.

I luften och till sjöss hade vĂ€st relativt snabbt kunnat förstĂ€rka, men pĂ„ marken hade Ryssland varit svĂ„rt att stoppa. Övertaget skulle bestĂ„ Ă„tminstone ett par mĂ„nader, tills större markstyrkor frĂ„n USA kunde anlĂ€nda till Europa.

– Ryssland hade haft möjlighet att snabbt ta de mĂ„l de ville ha och sen avsluta konflikten till exempel genom att hota med kĂ€rnvapen, och dĂ€rmed stĂ€lla vĂ€st inför en vĂ€ldigt svĂ„r valsituation.

Drabbade av förluster

Den fullskaliga invasionen av Ukraina har Àndrat en hel del i den militÀra styrkebalansen.

De ryska styrkorna Àr nu hÄrt uppbundna och troligen ganska slitna av de lÄngvariga striderna. Att fÄ tillbaka den konventionella styrkan fullt ut tar sannolikt minst ett par Är efter det att kriget avslutats, enligt Pallin.

– Risken för att Ryssland försöker genomföra större operationer vĂ€sterut har minskat avsevĂ€rt pĂ„ kort sikt, sĂ€ger han.

Vidare har Nato förstĂ€rkt sin östra flank – dock inte i sĂ„ stor omfattning som man kunde tro.

– FörstĂ€rkningarna Ă€r antagligen tillrĂ€ckliga nu. Men om Ryssland vinner i Ukraina, i bemĂ€rkelsen att man uppnĂ„r vissa politiska och militĂ€ra mĂ„l, kan Ă„terhĂ€mta sig och dessutom lĂ€ra sig en del, kan det bli en situation dĂ€r det finns ett kvarstĂ„ende ryskt militĂ€rt hot som vĂ€st behöver hantera, sĂ€ger Krister Pallin.

Garden sÀnks?

PÄ kort sikt kommer Nato att vara pÄ fötter och ha en hygglig beredskap, medan Ryssland mÄste Àgna sig Ät att omorganisera sig, vilket minskar riskerna för vÀst ett tag.

– Men dĂ€remot kan man ju tĂ€nka sig att garden sĂ€nks pĂ„ vĂ€stsidan efterhand och att man fĂ„r en situation dĂ€r man frĂ„n vĂ€st ocksĂ„ vill deeskalera. Det kan vara sĂ„ att man bedömer att man behöver reparera relationerna och undvika att fĂ„ ett revanschistiskt Ryssland.

Det skulle kunna leda till att man frÄn vÀst drar sig tillbaka, eller i alla fall inte förstÀrker försvaret tillrÀckligt för att gardera sig mot Ryssland.

– PĂ„ kort sikt Ă€r Ryssland allvarligt skadat och kan inte göra sĂ„ mycket annat Ă€n att möjligen terrorisera vĂ€st med kĂ€rnvapenhot och olika typer av omstörtande verksamhet riktad mot vĂ„ra samhĂ€llen. Men pĂ„ medellĂ„ng sikt, nĂ„gra Ă„rs tid, sĂ„ vet man inte, sĂ€ger Pallin.

Inte eskalera i onödan

Vilken vÀg det vÀstliga försvaret kommer att ta efter kriget Àr nÄgot som redan diskuteras inom Nato.

– Man har lĂ€nge inom Nato och vĂ€st i allmĂ€nhet varit ganska oeniga om det ryska hotet och hur det ska hanteras. Det har hĂ„llit tillbaka försvarssatsningar, och inte minst framgrupperingar av förband pĂ„ den östra flanken, eftersom man inte vill eskalera i onödan.

Vad Ă€r bĂ€st pĂ„ sikt – att flytta fram fler styrkor, eller visa Ă„terhĂ„llsamhet för att fĂ„ en avspĂ€nning?

– PĂ„ kort sikt finns det ett politiskt och kanske Ă€ven folkligt krav pĂ„ att förstĂ€rka och avskrĂ€cka. Men i nĂ€sta steg mĂ„ste man fundera över hur relationen österut ska se ut pĂ„ sikt, sĂ€ger Krister Pallin.

DÄ behövs noggranna övervÀganden och troligen Àven en viss dialog med Ryssland.

– I och med att det hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ illa för Ryssland i Ukraina finns det en del som sĂ€ger redan nu att vi fĂ„r se upp sĂ„ att vi inte förödmjukar Ryssland, för det kommer bara att göra saken vĂ€rre.

Nato mÄste bli snabbare

FrÄgan Àr ocksÄ hur Rysslands förmÄga att överraska kommer att te sig framöver. Den militÀra mobiliseringen kring Ukrainas grÀns pÄgick i flera mÄnader.

– Det Ă€r helt klart att de slĂ€ngde bort en möjlighet att överraska genom den hĂ€r lĂ„nga uppbyggnaden. Hade man velat bli framgĂ„ngsrik skulle man ha mobiliserat snabbare och varken givit Ukraina eller vĂ€st den hĂ€r lĂ„nga förvarningen, samt gjort ett kuppartat och mer beslutsamt angrepp pĂ„ Ukraina med fĂ€rre förband, sĂ€ger Krister Pallin.

Framöver behöver Natos styrkor inte bli större – men de mĂ„ste kunna agera snabbare, enligt Pallin.

– Nato har övertag vad gĂ€ller luft- och sjöstridskrafter, och omvĂ€nt har Ryssland Ă„tminstone pĂ„ pappret haft ett övertag nĂ€r det gĂ€ller markstridskrafter i östra Europa som de eventuellt kan Ă„terskapa. Problemet Ă€r fortsatt att Natos styrkor Ă€r utspridda över ett stort antal lĂ€nder och dessutom har brister i sin beredskap. HĂ€r Ă€r det viktigt att gĂ„ vidare med att stĂ€rka sĂ„vĂ€l ledning och planering som övningar, sĂ€ger han.

Fakta: Natos och Rysslands styrkor

+ Aktiv personal

Nato 3,3 miljoner. 1,9 miljoner finns i Europa, varav 345 000 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 900 000, varav 540 000 finns vĂ€ster om Ural.

+ Stridsvagnar

Nato 9 150, varav 1 250 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 3 100, varav 1 860 vĂ€ster om Ural.

+ Pansarskyttefordon

Nato 12 500, varav 2 600 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 7 900, varav 4 750 vĂ€ster om Ural.

+ Tungt artilleri

Nato 6 600, varav 1 170 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 2 000, varav 1 210 vĂ€ster om Ural.

+ Raketartillerisystem

Nato 1 530, varav 440 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 920, varav 550 vÀster om Ural.

+ Attackhelikoptrar

Nato 1 240, varav 60 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 400, varav 240 vÀster om Ural.

+ Större stridsfartyg

Nato 300, varav 20 vid östra flanken.

Ryssland 35, varav 25 vÀster om Ural.

+ UbÄtar

Nato 140, varav 10 vid östra flanken.

Ryssland 50, varav 35 vÀster om Ural.

+ Stridsflyg

Nato 4 700, varav 270 pĂ„ östra flanken.

Ryssland 1 180, varav 885 vĂ€ster om Ural.

+ Reservister

Nato 2,1 miljoner.

Ryssland 2 miljoner.

Siffrorna Àr frÄn 2020.

KĂ€lla: FOI Fighting Power in Northern Europe

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!