Migranter mutas med ryska pass för att kriga

Höga löner, ryska medborgarskap och vittvĂ€ttade straffregister – eller utvisning. Med mutor och utpressning vĂ€rvas centralasiatiska gĂ€starbetare till Ukrainas frontlinje frĂ„n ryska migrationscenter, moskĂ©er och fĂ€ngelser.

En rysk officer vid ett rekryteringscenter i S:t Petersburg under segerdagen den 9 maj, dÄ Ryssland högtidlighÄller Nazitysklands kapitulering i andra vÀrldskriget.

En rysk officer vid ett rekryteringscenter i S:t Petersburg under segerdagen den 9 maj, dÄ Ryssland högtidlighÄller Nazitysklands kapitulering i andra vÀrldskriget.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Ryssland2023-05-20 11:58

PÄ vÀggarna i migrationscentret Sacharovo i Moskva hÀnger en affisch översatt till tre olika sprÄk: tadzjikiska, uzbekiska och kirgiziska.

"Är du intresserad av att bli rysk medborgare pĂ„ ett enkelt sĂ€tt genom att ansluta dig till de vĂ€pnade styrkorna?", frĂ„gar postern.

Till centret kommer frĂ€mst mĂ€n i arbetsför Ă„lder – merparten av centralasiatiskt ursprung – för att förnya sina uppehĂ„lls- och arbetstillstĂ„nd i Ryssland. Den senaste tiden har vĂ€rvare frĂ„n ryska armĂ©n allt oftare dykt upp pĂ„ liknande center, hĂ€vdar centralasiatiska migranter enligt Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL).

"Inte mitt krig"

NÀr tadzjikiske Foziljon Umarov nyligen ansökte om att förnya sitt ryska uppehÄllstillstÄnd i Nizjnij Novgorod oblast, dÀr han arbetar som murare, fick han frÄgan om han kunde tÀnka sig att ansluta till armén.

– Om jag blev soldat skulle jag inte lĂ€ngre behöva ett uppehĂ„lls- eller arbetstillstĂ„nd och kunde fĂ„ ett ryskt pass efter sex mĂ„naders tjĂ€nstgöring, berĂ€ttar han.

Umarov fick veta att han skulle tjĂ€na motsvarande drygt 31 000 kronor i mĂ„naden – en fantasisumma för mĂ„nga gĂ€starbetare. Men trots att han max tjĂ€nar hĂ€lften av den summan som murare tackade han nej till erbjudandet.

– Jag Ă„ker inte till Ukraina under nĂ„gra som helst omstĂ€ndigheter. Det Ă€r inte mitt krig, sĂ€ger han till USA-stödda RFE/RL.

Rensade register

Trots kriget strömmar hundratusentals gĂ€starbetare frĂ„n fattigare lĂ€nder med hög arbetslöshet i forna Sovjetunionen Ă„rligen till Ryssland. Bara under Ă„rets första kvartal anlĂ€nde 1,3 miljoner migranter, enligt officiell rysk statistik. Av dem var runt hĂ€lften uzbeker, 350 000 tadzjiker och drygt 170 000 kirgizer.

I takt med att Rysslands krig i Ukraina har dragit ut pÄ tiden och allt fler ryssar dött pÄ slagfÀltet har vÀrvarna blivit mer desperata och mindre diskreta, menar bedömare. I allt högre utstrÀckning riktar de in sig pÄ centralasiatiska migranter. Nyligen lade en rysk parlamentsledamot fram ett lagförslag i syfte att enklare kunna kalla in migranter med ursprung i Centralasien och Kaukasien.

Enligt medierapporter dyker armĂ©ns vĂ€rvare upp Ă€ven i moskĂ©er, pĂ„ studenthem och i fĂ€ngelser. Flera centralasiater dömda till fĂ€ngelsestraff i Ryssland uppges ha fĂ„tt veta att de skulle utvisas – men om de anslöt till armĂ©n skulle de i stĂ€llet fĂ„ hög lön, ryskt medborgarskap och sina straffregister nollade.

Det florerar Àven rapporter om att mÀnniskor förts till fronten mot sin vilja. I april rapporterade RFE/RL om den 23-Ärige kazakiske studenten Margulan Bekenov i sibiriska Tomsk, som enligt sin familj förts med tvÄng till den paramilitÀra Wagnergruppens trÀningscenter flera hundra mil bort. En knapp mÄnad senare fick Bekenovs mamma veta att sonen befann sig i Ukraina.

Vill ha hundratusentals

Sedan president Vladimir Putins mobiliseringsorder i september – som ledde till att tiotusentals ryska mĂ€n flydde landet – har Moskva inte utlyst nĂ„gon ny större mobiliseringsvĂ„g. I stĂ€llet har man försökt öka armĂ©ns attraktionskraft genom att utlova saftiga löner, engĂ„ngsbonusar och andra förmĂ„ner.

Enligt kĂ€llor inom försvarsdepartementet i Moskva Ă€r planen att rekrytera 400 000 nya soldater till kriget i Ukraina, rapporterar ryska oberoende medier.

De centralasiatiska rekryterna skickas sannolikt direkt till frontlinjen, enligt underrÀttelser frÄn bland annat det brittiska försvarsdepartementet. MÄnga slutar som kanonmat.

– Jag sĂ€ger alltid till migranterna att 99 procent av de som Ă„kt till kriget i hopp om att fĂ„ ryska pass har dödats i Ukraina, sĂ€ger Jurabek Amonov, som kĂ€mpar för migrantarbetares rĂ€ttigheter i Ryssland, till RFE/RL.

Fakta: Centralasiens fem stater

Centralasien bestÄr av fem lÀnder som tidigare var Sovjetrepubliker: Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Ibland rÀknas Àven vÀstra Mongoliet och Xinjiang i nordvÀstra Kina in. I Ànnu vidare definitioner anses Àven Afghanistan och Tibet ingÄ i regionen.

Kazakstan Àr det till ytan största landet i Centralasien. Under Sovjeteran var landet en av de viktigaste unionsrepublikerna med bland annat en stor del av den sovjetiska kÀrnvapenarsenalen. Stora oljetillgÄngar höjde i mÄnga Är levnadsstandarden för mÄnga kazaker, men sjunkande oljepriser har sedan 2015 lett till ekonomisk stagnation. Landets president sedan sjÀlvstÀndigheten Nursultan Nazarbajev klev officiellt Ät sidan 2019, men fortsÀtter i praktiken att styra över landets utveckling.

Kirgizistan Ă€r ett litet bergsland i östra Centralasien som sedan 1990-talet stĂ„tt ut som betydligt mer öppet Ă€n övriga lĂ€nder i regionen, dĂ€rav benĂ€mningen ”Centralasiens demokratiska Ă¶â€. Utvecklingen bromsas dock av korruption, politisk instabilitet, etniska spĂ€nningar och en svag ekonomi. Uppskattningsvis en miljon av landets sex miljoner medborgare har sökt sig utomlands för arbete. Folkliga protester 2005, 2010 och 2020 har tvingat bort hela tre presidenter frĂ„n makten i Bisjkek.

Tadzjikistan har till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder i Centralasien ingen turkisktalande majoritetsbefolkning. I stĂ€llet Ă€r merparten etniska tadzjiker, ett folk av persiskt ursprung. Under 1990-talet rasade ett inbördeskrig mellan den Moskvatrogna regeringsarmĂ©n och en allians av islamister och nationalister. Tadzjikistans stora ekonomiska problem förvĂ€rras av att det Ă€r ett transitland för narkotikasmuggling frĂ„n Afghanistan.

Turkmenistan har kust mot inlandssjön Kaspiska havet i vÀster, men bestÄr nÀstan helt av öken. Sedan sjÀlvstÀndigheten 1991 styrs landet av en auktoritÀr regim som kritiseras för grova övergrepp pÄ invÄnarnas mÀnskliga rÀttigheter. Ingen opposition existerar och politiken prÀglas av en personkult kring exdiktatorn Gurbanguly Berdymuchamedov och hans son Serdar Berdymuchamedov, som nu leder landet. Trots att Turkmenistan hyser bland vÀrldens största naturgasreserver lever mÄnga i fattigdom.

Uzbekistan Àr Centralasiens kÀrnland med grÀnser till alla andra, med den överlÀgset största befolkningen och med betydande uzbekiska minoriteter i övriga lÀnder i regionen. FrÄn slutet av Sovjettiden till 2016 styrdes Uzbekistan med jÀrnhand av diktatorn Islam Karimov. NÀr Karimov avled valdes hans lÄngvarige premiÀrminister Sjavkat Mirzijojev till president, men landets styre har trots löften om ekonomiska och sociala reformer förblivit auktoritÀrt.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!