Brittisk ilska över Kinas vallag i Hongkong

Ett omstritt förslag om att förÀndra valsystemet i den pÄ pappret sjÀlvstyrande regionen Hongkong har klubbats i Peking. Storbritannien kallar det ett brott mot den uppgörelse man har slutit med Kina om Hongkongs framtid.

Prodemokratisk demonstration i Hongkong tidigare i Ă„r.

Prodemokratisk demonstration i Hongkong tidigare i Ă„r.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

Personligt2021-03-30 06:49

Avtalet, pÄ engelska kallat Sino-British Joint Declaration, slöts 1984 och ligger till grund för "ett land, tvÄ system"-principen som Kina Ätog sig nÀr Hongkong överlÀmnades av britterna 1997. Det gÀller fram till 2047.

– De Ă„tgĂ€rder som Kina införde i dag Ă€r ett tydligt brott mot (avtalet) Joint Declaration, dundrar den brittiske utrikesministern Dominic Raab, enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters.

– De underminerar Hongkongs invĂ„nares frihet och utgör ett brott mot Pekings internationella Ă„taganden.

FĂ€rre direktvalda platser

FörĂ€ndringarna, som enhĂ€lligt godkĂ€ndes av ett mĂ€ktigt utskott i folkkongressen, innebĂ€r i korthet att Peking stĂ€rker sitt grepp om Hongkong och dess trotsiga demokratirörelse – som lĂ€nge och högljutt har protesterat mot "reformerna".

I praktiken minskas antalet direktvalda platser i den lagstiftande församlingen Legco, frÄn 35 till 20, samtidigt som det totala antalet platser utökas frÄn 70 till 90, skriver Reuters med hÀnvisning till den statliga kinesiska nyhetsbyrÄn Nya Kina.

En omfattande PekingvÀnlig valkommitté ska utse Legcos ordförande och 40 av dess ledamöter. Resterande 30 platser tillsÀtts av sÀrskilda grupper som representerar nÀringsliv och specialintressen, grupper som Àr kÀnda för att vara trogna Kina, rapporterar nyhetsbyrÄn AFP.

Lojala med Kina?

Alla lokalpolitiker i Hongkong mÄste nu rÀkna med att i Ànnu högre grad granskas av kommittéer, för att sÀkerstÀlla att de Àr Pekinglojala.

Vidare fÄr de demokratiskt valda ledamöter som i nulÀget sitter i Hongkongs lokala distriktsfullmÀktige inte lÀngre ta plats i valkommittén.

Stadens distriktsfullmÀktige, som enbart hanterar lokala frÄgor som sophÀmtning och kollektivtrafik, ses i dag som de enda "riktigt" demokratiska församlingarna. NÀra 90 procent av de totalt 452 platserna hÄlls av ledamöter trogna Hongkongs demokratirörelse.

Vill ha "patrioter"

Kinesiska myndigheter uppger att förÀndringen syftar till att bli av med "kryphÄl och brister" som pÄstÄs ha hotat den nationella sÀkerheten under de senaste Ärens regimkritiska protester i staden. Man sÀger sig ocksÄ vilja sÀkerstÀlla att Hongkong styrs av "patrioter".

Enligt Hongkongtidningen South China Morning Post röstades förslaget igenom med siffrorna 167–0. Efter omröstningen brast församlingen ut i en stor applĂ„d, enligt Hongkongs enda representant Tam Yiu-Chung.

Honkongs PekingvÀnlige högste ledare Carrie Lam vÀlkomnar ocksÄ "reformen". Hon sÀger att nÀsta val, under det nya systemet, ska hÄllas i december.

– Den utbredda politiseringen i samhĂ€llet och den interna klyfta som har slitit Hongkong itu kan nu effektivt överbyggas, sĂ€ger Lam enligt AFP.

Minigrundlag skrivs om

Kritiker har beskrivit förÀndringarna som en av de sista spikarna i kistan för den tidigare brittiskkontrollerade regionens demokratirörelse.

Enligt tidigare uppgifter i tidningen Global Times, som Àr trogen det kinesiska Kommunistpartiet, kommer folkkongressens stÀndiga utskott nu att skriva om delar av det som Àr kÀnt som Hongkongs minigrundlag (Basic Law).

Grundlagen skrevs i samband med att Hongkong lÀmnades över frÄn Storbritannien till Kina 1997 och skulle sÀkerstÀlla att formeln "ett land, tvÄ system" behölls. I och med Kinas förÀndringar i Hongkong menar mÄnga att det inte lÀngre finns tvÄ system.

Bakgrund: Hongkong och protesterna

Hongkong Ă€r en i hög grad sjĂ€lvstyrande sĂ€rskild administrativ region i Kina. NĂ€r omrĂ„det lĂ€mnades över frĂ„n Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, tvĂ„ system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rĂ€ttsvĂ€sende, en fri marknad och medborgerliga rĂ€ttigheter sĂ„som press- och yttrandefrihet. Principen Ă€r tĂ€nkt att gĂ€lla i 50 Ă„r – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorÀtt nÀr det gÀller förÀndringar i det politiska systemet.

Regionens regeringschef vÀljs i val dÀr kandidaterna nomineras av en sÀrskild kommitté, dÀr Peking har stort inflytande. NÀr detta valsystem lades fram av Kinas regering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong dÀr studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna pÄ Hongkong-ön i flera mÄnader.

2019 och 2020 hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den PekingvÀnliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlÀmnas frÄn Hongkong till Fastlandskina. Protesterna har mÄnga gÄnger urartat i sammandrabbningar med polis.

I fjol trÀdde en omtvistad kinesisk sÀkerhetslag i kraft som rör Hongkong. Lagen, som Àr tÀnkt att skydda rikets sÀkerhet, listar fyra kategorier av brott som kan ge mycket strÀnga straff: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets sÀkerhet.

Lagen har fördömts av en lĂ„ng rad lĂ€nder, av EU och av experter, som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, tvĂ„ system”.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!