ââJag vill veta vad som hĂ€nder med dem som tog livet av sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor, sĂ€ger hon till TT.
Den 8 januari i Är vaknade Madeleine Persson och fick veta att det varit en flygkrasch utanför Teheran.
ââJag visste att pappa skulle Ă„ka den dagen.
Hon skickade flera meddelanden, men fick inget svar. Hon ringde Àven utrikesdepartementet, men kunde inte fÄ nÄgot besked.
ââTill slut googlade jag och fick se passagerarlistan. NĂ€r jag sĂ„g pappas namn bara skrek jag. Jag kunde inte sluta skrika och tĂ„rarna bara rann.
Inte hört nÄgot
FrÄn januari till och med mars har hon haft en regelbunden kontakt med utrikesdepartementet, men de senaste mÄnaderna har hon inte hört nÄgot.
ââInget mejl eller nĂ„gonting sĂ„ jag fĂ„r vĂ€l ta kontakt med dem igen och höra vad som hĂ€nder.
Nu har utrikesminister Ann Linde meddelat att de lÀnder som hade medborgare pÄ planet ska förhandla gemensamt med Iran om kompensation till offrens anhöriga. Vilka summor det handlar om Àr inte klart.
Vill se förÀndring
Madeleine Persson sÀger att det inte handlar om pengar utan om att Iran tar ansvar för det som har hÀnt och att de skyldiga straffas.
ââSĂ„ fort vi vet vad som hĂ€nder med dem och vad den iranska staten gör, dĂ„ kan man se att de tar nĂ„got ansvar. Jag vill se nĂ„gon förĂ€ndring sĂ„ att det inte hĂ€nder igen.
Hon sÀger att det faktum att planet sköts ner och inte kraschade gör att allt kÀnns vÀrre.
ââDet var nĂ„gon som sköt, som siktade pĂ„ planet. Det Ă€r fruktansvĂ€rt.
NÄgot som Mahdi Emami verkligen sÄg fram mot var att Madeleine Persson skulle ta studenten, nÄgot som hon gjorde tidigare i somras. Han hade redan valt ut vilken bild pÄ henne som skulle finnas pÄ studentplakatet.
ââJag hade hans bild pĂ„ en knapp pĂ„ min klĂ€nning sĂ„ han var med mig och sĂ„g allt den dagen, sĂ€ger hon.