1. Den övergivna civilbefolkningen
Idén om det internationella samfundets ansvar att skydda civilbefolkningar frÄn att massakreras av sina egna styren har inte fÄtt mycket gehör i Syrien. Regimens övergrepp har kunnat fortgÄ Är efter Är utan nÀmnvÀrda konsekvenser frÄn omvÀrlden.
Minst 117 000 civila, möjligen mĂ„nga fler, har dödats i strider â de allra flesta av regimstyrkor â och tiotusentals har torterats, försvunnit eller konstaterats döda efter att ha gripits av den fruktade sĂ€kerhetstjĂ€nsten.
Regimen har Àven kommit undan med misstÀnkta kemvapenattacker. USA beskrev i början av kriget kemvapenattacker som "en röd linje", men undvek att agera militÀrt dÄ hundratals mÀnniskor dödades i en kemvapenattack i Ghouta 2013.
Samtidigt har Bashar al-Assads allierade Ryssland bromsat utredningar.
FN:s medlingsförsök har inte lett nĂ„gonstans och sĂ€kerhetsrĂ„det â som sannolikt hade kunnat stoppa kriget â Ă€r paralyserat pĂ„ grund av stormakternas oenighet.
2. Flyktingarna
Tio Ă„r av krig har tvingat mer Ă€n hĂ€lften av den syriska befolkningen â över 12 miljoner mĂ€nniskor â pĂ„ flykt frĂ„n sina hem.
6,6 miljoner av dem berÀknas ha flytt utomlands. De allra flesta, 5,5 miljoner, har hamnat i grannlÀnderna, framför allt Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak.
En mindre del tog sig vidare till Europa vilket 2015 utlöste den sĂ„ kallade flyktingkrisen â som skapat splittring inom EU och gett frĂ€mlingsfientliga partier ett uppsving i mĂ„nga lĂ€nder.
Oviljan att ta emot fler flyktingar har lett till ett obekvÀmt och brÀckligt samarbete med Turkiet.
MÄnga av internflyktingarna i Syrien Àr fast i rebell- och jihadistfÀstet Idlib, vid grÀnsen mot Turkiet. Om regimen inleder en militÀroffensiv mot omrÄdet vÀntas en katastrof och nya flyktingströmmar.
3. IS och den globala terrorn
Det vÄldsamma kaoset i Syrien har utnyttjats av flera vÀpnade extremistgrupper.
Men en grupp har vÀckt absolut störst uppmÀrksamhet genom sina sÀrskilt brutala metoder och sin utstuderade kommunikationsstrategi. IS chockade omvÀrlden nÀr rörelsen pÄ kort tid tog kontroll över ett större omrÄde som spÀnde mellan Irak och Syrien och 2014 utropade ett sÄ kallat kalifat.
Sedan dess har gruppen i princip krossats med hjÀlp av en internationell militÀrinsats. Men IS hann rita om den globala terrorkartan genom att planera eller inspirera till en rad dÄd runt om i vÀrlden och genom att locka till sig hundratals radikaliserade ungdomar frÄn vÀstlÀnder.
MÄnga av dem sitter i dag fast i ett juridiskt limbo i lÀger i norra Syrien, dÀribland flera svenskar, och europeiska regeringar vÄndas över hur de ska hantera situationen.
4. Skifte i maktbalansen
Syrienkriget har definierats av utlÀndsk inblandning. En rad stater har anvÀnt landet som en spelplan för att frÀmja sina olika intressen.
USA, med en krigstrött hemmaopinion, har de senaste Ären kraftigt minskat antalet soldater i Syrien.
I det lÀget har Ryssland tagit chansen att kliva fram som en regional stormakt. Den omfattande militÀrinsats man inledde i september 2015 vÀnde kriget till regimens fördel och al-Assads styrkor har med hjÀlp av ryskt bombflyg Ätertagit stora delar av landets territorium.
Moskva har i dag, tillsammans med Turkiet som kontrollerar flera rebellgrupper och delar av den syriska oppositionen, kommando över situationen.
De tycks inte ha brÄttom att fÄ till en politisk lösning.
5. Arabisk höst
NÀr Tunisiens auktoritÀre ledare Zine El Abidine Ben Ali tvingas bort frÄn makten i januari 2011, efter massiva folkliga protester, vÀcks hopp om en demokratisk dominoeffekt i Mellanöstern och Nordafrika.
NÄgra veckor senare faller Àven Egyptens diktator Hosni Mubarak. Utvecklingen dÀr leder dock i förlÀngningen till dagens militÀrstyre under president Abd al-Fattah al-Sisi.
I Libyen urartar protester i ett inbördeskrig som slÄr landet i spillror.
Men de tio Ären av blodbad i Syrien utgör kanske det tydligaste exemplet pÄ hur den sÄ kallade arabiska vÄren blev till höst.
Kriget har Àven bidragit till skÀrpta spÀnningar mellan regionala makter som Iran, Saudiarabien och Israel.