PÄ mÄndagseftermiddagen, dagen efter presidentvalet, sitter 27-Äriga Elianor i solen framför konstmuseet Centre Georges Pompidou i centrala Paris, tillsammans med en vÀn. PÄ valdagen stod hon i ett valbÄs och vÄndades.
ââ- Jag stod dĂ€r inne i sĂ€kert 15 minuter och lade i Macrons sedel i kuvertet, tog ut den och lade i den igen. Folk mĂ„ste ha undrat vad jag höll pĂ„ med, sĂ€ger hon till TT:s utsĂ€nde.
I slutÀnden fick sedeln ligga kvar.
ââDet var en lĂ„ng process för mig, veckorna innan valet. Först ville jag rösta blankt, men sedan började jag lyssna pĂ„ vad Le Pen sade, sĂ€ger Elianor, som kommer frĂ„n Montreuil i Paris östra förorter och arbetar inom kultursektorn.
Blanka protester
27-Äringen Àr en av mÄnga vÀljare som tvingades vÀlja sida i den avgörande presidentduellen. Men mÄnga valde ocksÄ att avstÄ. Sett till hela den röstberÀttigade befolkningen var det bara knappt 39 procent som röstade för den sittande presidenten.
NÀr tidningen Le Monde gÄr igenom blanka röster som lades finner de bland annat att mÄnga i protest skrivit vÀnsterledaren Jean-Luc Mélenchons namn pÄ dem. NÄgon valde att skriva "Min tegelsten fick inte plats i kuvertet".
Om nÄgra veckor kommer dessa vÀljare kunna fÄ desto större genomslag för sina Äsikter. Den 12 och 19 juni ska fransmÀnnen vÀlja 577 ledamöter till nationalförsamlingen, utan nÄgra finalrundor.
I dag samlar Macrons parti LREM majoritet i församlingen, men frÄgan Àr om den kvarstÄr. Presidenten kan tvingas in i det som kallas ett samboskap (cohabitation) pÄ fransk politiklingo: ett lÀge dÀr han mÄste samsas om makten med en regering av helt annan partifÀrg.
I minoritet i Paris
Makarna Isabelle och Eric stÄr i solen framför den stora kyrkan i Pariskvarteren Saint-Germain-de-Prés, pÄ den södra sidan av Seine. De bor alldeles intill.
De var i klar minoritet bland Paris invÄnare dÄ de röstade pÄ Marine Le Pen.
ââHon vill hjĂ€lpa fattiga mĂ€nniskor, de som inte Ă€r sĂ„ privilegierade, sĂ€ger Isabelle, varpĂ„ de konstaterar att de inte talar för sig sjĂ€lva, i egenskap av boende i ett av stadens mer vĂ€lbĂ€rgade omrĂ„den.
Invandringen Ă€r en viktig frĂ„ga för paret. De anser att Frankrike tar emot för mĂ„nga mĂ€nniskor som fĂ„r bidrag utan att arbeta. Helst röstar de pĂ„ Ăric Zemmour, Le Pens Ă€n mer radikale rival pĂ„ högerflanken.
ââHan vill skydda det hĂ€r landet och stĂ„r nĂ€ra vĂ„ra traditionella, katolska vĂ€rderingar, sĂ€ger Eric.
I juni kommer hela landet fĂ„ möjlighet att ge uttryck för sitt missnöje, konstaterar makarna. Marine Le Pen har redan blĂ„st upp till fortsatt strid. FrĂ„gan Ă€r om hon kommer att rĂ€cka ut en hand till Ăric Zemmour.
Nöjd med jobbpolitiken
Muraren Ousmane Seck vandrar nedför Boulevard de Magenta i den nordöstra stadskÀrnan, iförd arbetsklÀder. Han har bott i Frankrike och Paris i drygt fem Är, men har italienskt medborgarskap och fick sÄledes inte rösta.
ââMen jag tycker att det var vĂ€ldigt bra att Macron vann. För min del har hans styre inneburit mer arbete, sĂ€ger 59-Ă„ringen.
Vid sidan av missnöjet har presidenten efter pandemin fÄtt ned arbetslöshetssiffrorna till de lÀgsta nivÄerna pÄ nÀstan 15 Är.
Tredje omgÄng?
Vid Centre George Pompidou berÀttar Elianor att hon allra helst hade velat rösta pÄ miljöpartisten Yannick Jadot, men inför presidentvalet sÄg hon att Jean-Luc Mélenchon var den enda kandidaten till vÀnster som kunde utmana.
I det kommande valet kommer hon att rösta pÄ Mélenchons vÀnsterrörelse Det okuvliga Frankrike. VÀnsterledaren har redan utropat att parlamentsvalet ska betraktas som en "tredje omgÄng" i presidentvalet.
ââDĂ„ kommer jag att anvĂ€nda min röst för att vĂ€nstern ska höras, sĂ€ger Elianor, som bara ser fem mörka Ă„r framför sig:
ââMed Macron kommer fattiga mĂ€nniskor inte att fĂ„ nĂ„gon upprĂ€ttelse.
"Hade inget alternativ"
LÀngre ned pÄ Boulevard de Magenta stÄr mÀklaren Carine, 31, och pratar med sin pojkvÀn Alexandre, 29. Carine kunde inte rösta i första omgÄngen av familjeskÀl, men röstade pÄ Emmanuel Macron i den andra.
ââJag hade inget alternativ. Och dĂ„ har jag Ă€ndĂ„ inte varit sĂ€rskilt nöjd, sĂ€ger Carine.
Sett till förutsĂ€ttningarna â med pandemi, krig och landsomfattande protester â har Macron klarat sig ganska hyfsat, anser de.
ââFör vissa grupper av befolkningen har det nog blivit bĂ€ttre. Men för medelklassen, som vi Ă€r en del av, har mycket blivit svĂ„rare, sĂ€ger hon, och syftar pĂ„ köpkraften som var den allra största frĂ„gan under valrörelsen.