Macron sitter kvar – med god marginal

Emmanuel Macron förblir Frankrikes president. Hotet frÄn ytterhögern kom nÀrmare, men inte nÀra nog. Han utropade seger inför vÀljare som samlats framför Eiffeltornet i Paris.
–Jag Ă€r inte en kandidat lĂ€ngre, jag Ă€r hela landets ledare, sade Macron i sitt segertal.

Frankrikes president Emmanuel Macron fÄr fem Är till pÄ posten. Bild frÄn hans firande natten till mÄndagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron fÄr fem Är till pÄ posten. Bild frÄn hans firande natten till mÄndagen.

Foto: Christophe Ena/AP/TT

Frankrike2022-04-24 05:15

Med de senaste veckornas opinionsmÀtningar i Ätanke var det kaxigt att boka MarsfÀltet framför Eiffeltornet för valvakan. NÀr resultatet ropades ut stod det dock klart att Emmanuel Macron hade vunnit med större marginal Àn mÄnga anhÀngare befarade. Han fick runt 58,6 procent av rösterna.

Eiffeltornet glimrade och franska elektrojÀttarna Daft Punks "One more time" dÄnade ur högtalarna pÄ söndagskvÀllen. Macron lÀt vÀnta pÄ sig, kvÀllssolen lade sig bakom tornet, men till sist anlÀnde kvÀllens huvudperson till publikens stora jubel.

Vid det laget hade utmanaren Marine Le Pen redan erkÀnt sig besegrad.

– Först och frĂ€mst: Tack! Tack för ert förtroende, inledde Macron.

– Efter fem Ă„r av förĂ€ndringar och svĂ„ra tider och fantastiska tider har i dag, den 24 april 2022, en majoritet av er valt att lita pĂ„ mig som republikens ledare de kommande Ă„ren. Och jag vill tacka alla fransmĂ€n, alla kvinnor och alla mĂ€n som gav mig sitt förtroende.

StrÀckte ut hand

Efter fem Ă„r med Emmanuel Macron ville nĂ„got fler fransmĂ€n försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltsĂ„ inte tillrĂ€ckligt stort stöd. Le Pen stannar pĂ„ omkring 41,4 procents stöd.

Presidenten vÀnde sig inte bara till sina vÀljare, han riktade sig Àven till dem som röstat pÄ Le Pen.

– Jag vet att mĂ„nga av vĂ„ra medborgare som valde att rösta pĂ„ extremhögern gjorde det för att de Ă€r arga och jag vet att vi mĂ„ste hitta ett svar till dem och det Ă€r mitt ansvar, sade Macron.

– Och jag vet ocksĂ„ att mĂ„nga som röstade pĂ„ mig inte gjorde det för mina vĂ€rderingar utan för att bygga en mur mot extremhögern och jag Ă€r medveten om att den hĂ€r segern innebĂ€r ett ansvar att förvalta det.

En man i publiken kÀnde sig trÀffad, rÀckte upp armen och tillkÀnnagav högt att han var en av dem som presidenten syftade pÄ, till spridda skratt.

Valet blev jÀmnare Àn för fem Är sedan: 2017 fick Macron nÀstan tvÄ tredjedelar av rösterna.

"Inte över Àn"

I en annan del av Paris, pÄ Marine Le Pens valvaka, erkÀnde högernationalisten sig besegrad samtidigt som hon sade, med hÀnvisning till sommarens parlamentsval, att "det hÀr Àr inte över Àn". Hennes parti Nationell samling, men ocksÄ Jean-Luc Mélenchons vÀnsterrörelse Det okuvliga Frankrike, har alla möjligheter att sÀtta kÀppar i hjulet för en framtida regeringsbildning.

– Vi hade naturligtvis velat se att resultatet blivit ett annat. Men det hĂ€r Ă€r en storartad seger, sade hon.

– Vi kommer inte att glömma det bortglömda Frankrike, de idĂ©er vi stĂ„r för har nĂ„tt nya höjder och jag kan inte kĂ€nna annat Ă€n hopp.

Om oppositionspartierna gĂ„r starkt i sommarens parlamentsval kan det hypotetiskt sluta med vad som i Frankrike brukar kallas för ett "samboskap" – en president av en partifĂ€rg och en regering av en annan.

BrÄkat med mÄnga

Macron, Frankrikes Ättonde president i den nuvarande sÄ kallade femte republiken, kom till makten Äret efter nÄgra av de vÀrsta terrordÄden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron stÀllts inför en global pandemi, ett uppblossat krig pÄ kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bÄngstyrigt EU dÀr han har velat ta tÀten.

Han har ocksÄ hamnat i regelbundna och rejÀla brÄk med stora delar av det franska folket.

MÄnga av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, dÄ rörelsen Gula vÀstarnas protester mot dyrare fossila brÀnslen övergick i en allmÀn missnöjesvÄg som sköljde över landet.

I presidentvalet 2017 fick nykomlingen Emmanuel Macron – en tidigare minister som hade lĂ€mnat Socialistpartiet för att bilda en egen mittenrörelse – mest stöd av alla kandidater i den första omgĂ„ngen (24 procent). Men faktum Ă€r att Macron fick mer stöd den hĂ€r gĂ„ngen (27,8 procent), nĂ€r fransmĂ€nnen lade sina första röster för tvĂ„ veckor sedan.

MĂ©lenchon: Svagaste presidenten

VÀnsterledaren Mélenchon, som bara kom nÄgon procentenhet efter Marine Le Pen i den första omgÄngen, hÀvdade Ä sin sida pÄ söndagen att bÄda presidentkandidaterna förlorade.

– Madame Le Pen har besegrats. Frankrike har klart och tydligt vĂ€grat överlĂ€mna sin framtid till henne, och det Ă€r en mycket god nyhet för vĂ„rt folk. Men samtidigt Ă€r Emmanuel Macron den svagaste presidenten som den femte republiken har sett. Hans seger driver omkring pĂ„ ett hav av blankröster, sade han till sina vĂ€ljare och vĂ€drade morgonluft inför parlamentsvalet, som han vill kalla "den tredje valomgĂ„ngen".

Fakta: Emmanuel Macron

Det hÀr Àr segraren Emmanuel Macron:

Född 1977.

Är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon.

Macron Àr frÄn nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS.

Han var ekonomisk rÄdgivare för president François Hollande och ekonomiminister frÄn 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken pÄ vÀg (LREM).

Han Àr gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lÀrarinna pÄ hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre barn frÄn ett tidigare Àktenskap.


Fakta: Franska presidentval

SÄ hÀr har det gÄtt i den avgörande omgÄngen i franska presidentval de senaste 50 Ären:

2022: Macron mot Le Pen, preliminĂ€rt 58 procent–42 procent

2017: Emmanuel Macron mot Marine Le Pen, 66,1–33,9

2012: François Hollande mot Nicolas Sarkozy, 51,6–48,4

2007: Sarkozy mot SĂ©golĂšne Royal, 53,1–46,9

2002: Jacques Chirac mot Jean-Marie Le Pen, 82,2–17,8

1995: Chirac mot Lionel Jospin, 52,6–47,4

1988: François Mitterrand mot Chirac, 54–46

1981: Mitterrand mot ValĂ©ry Giscard d'Estaing, 51,8–48,2

1974: Giscard d'Estaing mot Mitterrand, 50,8–49,2

1969: Georges Pompidou mot Alain Poher, 58,2–41,8

KĂ€lla: Franska inrikesdepartementet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!