Bytte Le Pen mot Zemmour: "100 procent höger"

Éric Zemmour splittrar Frankrikes radikala höger och krĂ„nglar till det för Marine Le Pen. BorgmĂ€staren Marc-Etienne Lansade var en av de första som bytte sida till Le Pens mer extreme konkurrent. DĂ„ dundrade hela Le Pens partielit in i hans lilla stad för att kampanja.
–Herregud, de Ă€r sĂ„ löjliga, sĂ€ger han till TT:s utsĂ€nde.

Éric Zemmour har tagit plats till höger om Marine Le Pen och splittrat hennes vĂ€ljarbas. Och hennes familj. HĂ€r poserar Zemmour tillsammans med Le Pens systerdotter Marion MarĂ©chal-Le Pen, nĂ€r hon officiellt stĂ€llde sig bakom honom vid ett valmöte i Toulon i början av mars.

Éric Zemmour har tagit plats till höger om Marine Le Pen och splittrat hennes vĂ€ljarbas. Och hennes familj. HĂ€r poserar Zemmour tillsammans med Le Pens systerdotter Marion MarĂ©chal-Le Pen, nĂ€r hon officiellt stĂ€llde sig bakom honom vid ett valmöte i Toulon i början av mars.

Foto: Jean-François Badias/AP/TT

Frankrike2022-04-08 12:05

Marc-Etienne Lansade gÄr fram och tillbaka i korridorerna i stadshuset i Cogolin och talar i telefon. I luren har han en politikerkollega som ocksÄ har tagit det kÀnsliga klivet frÄn Le Pen till Zemmour.

De har mycket att prata om, dagen efter det att nĂ€stan hela toppskiktet i Marine Le Pens parti Nationell samling (RN, tidigare Nationella fronten) kom till Cogolin, en ort lĂ€ngs den franska Rivieran med omkring 12 000 invĂ„nare, för ett upphaussat kampanjmöte.

– Vi kan bara skratta Ă„t det. De kom hit för att straffa mig, sĂ€ger borgmĂ€stare Lansade.

100 procent höger

Flera av Le Pens allra nÀrmaste gick till angrepp mot Marc-Etienne Lansade vid gÄrdagskvÀllens möte. Det har gÄtt fem Är sedan han lÀmnade deras parti, men de rÀknade ÀndÄ med hans röst, som hade kunnat bli avgörande för Marine Le Pens medverkan i valet.

Kandidater mĂ„ste fĂ„ ett formellt godkĂ€nnande av minst 500 folkvalda och i februari lade Le Pen hela sin kampanj pĂ„ is dĂ„ hon var i desperat behov av nĂ„gra till. Det var dĂ„ Cogolins borgmĂ€stare deklarerade sitt stöd för Éric Zemmour.

– Visst, jag var besviken pĂ„ dem ocksĂ„, i mĂ„nga Ă„r, sĂ€ger Lansade.

– Problemet med RN Ă€r att om du inte följer ledaren till 100 procent, om du skiljer dig fem eller tio procent, sĂ„ sĂ€ger de bara "fuck you".

Marc-Etienne Lansade stĂ„r Le Pens systerdotter Marion MarĂ©chal-Le Pen nĂ€ra. Hon klev fram som ett ungt stjĂ€rnskott i RN för nĂ„gra Ă„r sedan, men vissa meningsskiljaktigheter ledde till ett uppbrott. I början av mars gick systerdottern ut hand i hand med Éric Zemmour pĂ„ en kampanjscen i Toulon, i en stödyttring som Marine Le Pen beskrev som svĂ„rsmĂ€lt pĂ„ ett personligt plan.

BorgmÀstare Lansade betecknar sig sjÀlv som "100 procent höger". Vid sidan av vÀldigt konservativa ideal anser han att skatterna i Frankrike Àr alldeles för höga.

– RN har sagt i flera Ă„r att de varken Ă€r höger eller vĂ€nster, sĂ„ Éric Zemmour Ă€r vad jag och mĂ„nga andra har vĂ€ntat pĂ„.

Valdes ut och flögs in

NÀr Marc-Etienne Lansade valdes till borgmÀstare 2014 var han en av ett tiotal nyvalda "frontister" som skulle visa Frankrike att ytterkantspartiet var berett att vara med och bestÀmma. Han hade valts ut av Marine Le Pens nÀrmaste stab, utan tidigare koppling till Cogolin.

En av de första sakerna Lansade gjorde var att lÄta grÀvmaskiner avhysa ett migrantlÀger, i direktsÀndning i kommunens sociala medier. Senare var han högljudd föresprÄkare av ett förbud mot badplagget burkini pÄ franska strÀnder. Ett försök att döpa en parkeringsplats efter den nationalromantiske och antisemitiske författaren Maurice BarrÚs mötte motstÄnd och slopades.

Éric Zemmour klev in i den politiska hetluften med provokativa utspel och radikala förslag för att "Ă„tererövra" Frankrike. Paralleller drogs snabbt till USA:s ex-president Donald Trump.

Zemmour lyfte fram den högerextrema konspirationsteorin om "det stora folkutbytet", som gÄr ut pÄ att en politisk elit vill ersÀtta Frankrikes och Europas befolkning med migrerande muslimer. Sedan föreslog han ett förbud mot "icke-franska" namn pÄ nyfödda barn. I januari dömdes han till böter efter att ha beskrivit ensamkommande flyktingbarn som "tjuvar, mördare och vÄldtÀktsmÀn".

NÀr intresset började svalna föreslog han ett "Ätervandringsdepartement".

– Det jag gillar Ă€r att han öppnar famnen för folk som vill bli en del av den franska familjen. Och stĂ€nger den för folk som vill förĂ€ndra den eller ta med sig det de lĂ€mnat, sĂ€ger Marc-Etienne Lansade.

Kan ta ut varandra

Cogolins borgmĂ€stare hĂ„ller med Éric Zemmour i varenda frĂ„ga. Vad har islam för plats i dagens Frankrike? Snabbt och tvĂ€rt svar: "Ingen". Han tillĂ€gger att Ă€ven sex och sexualitet Ă€r privatsaker, "allt annat Ă€r dekadent". NĂ€r det gĂ€ller det pĂ„stĂ„dda folkutbytet sĂ„ Ă€r det "bara att titta pĂ„ verkligheten, pĂ„ vilka som dör och vilka som föds".

Vid RN:s valmöte sÀger en av Marine Le Pens talespersoner till TT att Zemmour bara stÀller upp i valet för att "döda" Le Pens kandidatur. Risken finns hur som helst att de far efter samma vÀljare och att ingen av dem fÄr tillrÀckligt med stöd i valets första omgÄng.

Éric Zemmours stöd har sviktat i mĂ€tningarna, medan Le Pen sakta har etablerat sig bakom president Macron. Marc-Etienne Lansade ifrĂ„gasĂ€tter sĂ„vĂ€l medierapportering som mĂ€tningar och hĂ€vdar att de bara visar vad "systemet" vill att folk ska rösta pĂ„.

Zemmour har semestrat en del i trakterna kring Cogolin. I februari kom han pÄ besök för att personligen tacka borgmÀstaren för stödet.

– Folk kanske tror att han sĂ€ger saker för att han stĂ€ller upp i valet, men det Ă€r inte pĂ„ nĂ„got vis den kille han Ă€r. Denna positiva och öppensinnade person Ă€r nĂ„gon som jag Ă€r stolt att följa, sĂ€ger Lansade.

Fakta: Éric Zemmour

Éric Zemmour Ă€r en fransk journalist, författare och debattör som gjort sig kĂ€nd för kontroversiella utspel. Han föddes 1958 i Montreuil vĂ€ster om Paris. Hans förĂ€ldrar var algerisk-franska judar som lĂ€mnade Algeriet nĂ€r det algeriska sjĂ€lvstĂ€ndighetskriget mot Frankrike bröt ut.

Zemmour Àr i grunden journalist. Mellan 1996 och 2021 arbetade han pÄ Le Figaro, som Àr en av Frankrikes största tidningar. Efter millennieskiftet började han ocksÄ författa böcker och medverka i tv- och radioprogram, dÀr han gjorde sig kÀnd som en frÀn och reaktionÀr debattör i frÄgor om invandring, islam och feminism.

Han omtalades under lĂ„ng tid som en möjlig högerkandidat i presidentvalet 2022. Hösten 2021 reste han runt i Frankrike för att lansera sin bok "Frankrike har inte sagt sista ordet", vilket liknades vid ett slags kampanjande. Den 30 november meddelade han att han stĂ€ller upp i valet och kort dĂ€rpĂ„ lanserade han sitt parti "Återerövring" (ReconquĂȘte).

Politiskt betecknar han sig som bĂ„de gaullist och bonapartist – i samma anda som presidenten Charles de Gaulle (1890–1970) och kejsaren NapolĂ©on Bonaparte (1769–1821). Han har ocksĂ„ bestridit historieskrivningen kring Philippe PĂ©tain, ledaren av Vichyregimen som samarbetade med den nazityska ockupationsmakten under andra vĂ€rldskriget.

I valprogrammet föreslÄs en rejÀl begrÀnsning av Frankrikes mottagande av flyktingar och migranter. Det utlovas ocksÄ lÀgre skatter samt högre löner och pensioner, som ska bekostas genom att socialt stöd till "utom-europeiska utlÀnningar" stoppas.

Zemmour har tre barn med en fru som han gifte sig med 1982. I januari 2021 meddelade han att han hade inlett en relation med sin valkampanjchef Sarah Knafo.


Fakta: Frankrikes presidentval

Frankrike hÄller presidentval pÄ söndag, den 10 april. Om ingen kandidat direkt fÄr mer Àn 50 procent av rösterna hÄlls en avgörande andra valomgÄng tvÄ veckor senare mellan de tvÄ som fÄtt flest röster i runda ett.

FransmÀnnen fÄr vÀlja mellan totalt tolv kandidater, hÀr listade utefter vilka som fÄtt mest stöd i de senaste opinionsmÀtningarna:

Emmanuel Macron (Republiken pĂ„ sprĂ„ng), Marine Le Pen (Nationell samling), Jean-Luc MĂ©lenchon (Det okuvade Frankrike), ValĂ©rie PĂ©cresse (Republikanerna), Éric Zemmour (Återerövring), Yannick Jadot (De gröna), Fabien Roussel (Franska kommunistpartiet), Jean Lassalle (Vi gör motstĂ„nd), Anne Hidalgo (Socialistpartiet), Nicolas Dupont-Aignan (Frankrike reser sig), Philippe Poutou (Nya antikapitalistiska partiet) och Nathalie Arthaud (Arbetarkampen).

Presidenten vÀljer sedan premiÀrminister och utser regering. Det följs av parlamentsval i tvÄ omgÄngar i juni dÄ samtliga 577 ledamöter i underhuset, nationalförsamlingen, ska vÀljas.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!