Efter två års diskussioner spikades den så kallade kompassen på ett stormöte med EU:s alla utrikes- och försvarsministrar i Bryssel på måndagseftermiddagen.
– Det blev applåder. Det har jag aldrig varit med om tidigare, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efteråt till de svenska journalisterna på plats.
Kompassen är en sorts handlingsplan för EU:s säkerhets- och försvarspolitik på väg mot år 2030. Den handlar om hur EU-länderna tillsammans ska kunna satsa och samarbeta för att kunna hantera framtida kriser, möta hybrid- och cyberhot och utveckla försvarskapacitet som kan behövas.
– Men alla underströk att det inte betyder att det är ett alternativ till Nato eller den transatlantiska länken, utan det är komplement, säger Linde.
Insatsstyrka
"Den strategiska kompassen är en handlingsguide. Det lägger fram en ambitiös väg framåt för vår säkerhet- och försvarspolitik", heter det i ett pressmeddelande från utrikeschefen Josep Borrell.
– Det här är definitivt en vändpunkt för EU som en säkerhetsleverantör. Det här är inte ett svar på kriget i Ukraina. Men det är ett svar på känslan av att EU måste vara mer engagerat, säger Borrell på sin presskonferens efteråt.
I kompassen ingår skapandet av en "snabbinsatskapacitet" på upp till 5 000 man för att hantera "olika former av kriser".
– Vi har ju haft de så kallade snabbinsatsstyrkorna som aldrig har använts, men nu är meningen att det ska bli ett mer ordentligt genomförande av de här delarna, konstaterar Ann Linde.
Ingen EU-armé
Enligt kompassen ska styrkan byggas upp utifrån EU:s aldrig använda stridsgrupper, "betydligt modifierade", och av militära styrkor och kapaciteter från förhandsutvalda medlemsstater. Styrkan ska vara fullt utbyggd till år 2025. Regelbundna övningar ska vara igång redan från 2023.
Borrell har samtidigt tidigare sagt att "det handlar inte om att ha någon som står redo i en kasern".
Nu är han även noga med att påpeka att det heller inte rör sig om något embryo till en "EU-armé".
– Det här handlar inte om att skapa en EU-armé. Alla medlemsländer har sina egna arméer. Men vi måste samarbeta närmare och koordinera oss bättre och vi måste kunna reagera, säger Borrell.
Vapen till Ukraina
Måndagens kompassbeslut var kulmen på långa förhandlingar i flera år – men hamnar ändå i skymundan av Rysslands pågående krig i Ukraina.
På väg in till ministermötet var Borrell skarp i sitt fördömande av Moskvas agerande.
– Det som sker i Mariupol är ett gigantiskt krigsbrott. Putin förtjänar den civiliserade världens allra hårdaste fördömande, sade utrikeschefen.
Inne på mötet gav sedan ministrarna sitt klartecken till att fördubbla stödet för vapeninköp till Ukraina från EU:s så kallade fredsfacilitet. Nu ska totalt en miljard euro finnas tillgängligt. Det formella beslutet väntas senare under veckan.
Även Sverige har mer militär hjälp på gång.
– Det är någonting som vi jobbar med och kommer att återkomma med information om när vi är beredda på att ta de beslut som är nödvändiga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på väg in till mötet i Bryssel.
Olja och gas?
På sanktionssidan finns ännu inga beslut om ytterligare agerande mot Ryssland. Men det förbereds.
– Det diskuterades möjligheterna till oljestopp, gasstopp och stopp i hamnar. Men där finns ingen enighet än och det var heller inte meningar att vi skulle ta det i dag, säger Ann Linde.
Olika länder trycker på för olika former av nya sanktioner. Från svensk sida säger sig Linde inte ha något emot exempelvis ett stopp för importen av rysk energi – men betonar att det viktiga är att alla EU-länder gör likadant.
– I princip så är vi öppna för alla aktiviteter så länge vi är eniga. Det har vi sagt både när det gäller exportstopp för gas och olja och alla förslag på bordet, säger utrikesministern i Bryssel.