Den nya lagen ska trĂ€da i kraft den 1 juni och kommer att ge regeringen rĂ€tt att kontrollera den sĂ„ kallade "folkupplysningsverksamheten" â ett nytt begrepp som samtidigt förs in i den ryska utbildningslagen. Lagen innebĂ€r ocksĂ„ att alla avtal om internationellt samarbete vid utbildningsorganisationer mĂ„ste godkĂ€nnas av regeringen, med undantag för studentutbyte.
ââMan inför en stor osĂ€kerhet inom utbildnings- och vetenskapsvĂ€rlden och inom frivilligorganisationer eftersom definitionen av vad som Ă€r upplysningsverksamhet Ă€r vĂ€ldigt bred. Och det öppnar för tolkningar, sĂ€ger Carolina Vendil Pallin pĂ„ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Bland dem som har kritiserat lagen finns exempelvis styrelsen vid ryska Vetenskapsakademin, som i ett öppet brev till president Vladimir Putin lagt fram sina synpunkter. Forskarna i Vetenskapsakademin Àr bland annat oroliga att den kommande lagÀndringen kommer att försvÄra vetenskapligt arbete och begrÀnsa internationella samarbeten mellan forskare.
Och motstĂ„ndet Ă€r bredare Ă€n sĂ„ â en ledande astrofysiker som startat en protestlista mot Ă€ndringarna har samlat 250 000 namnunderskrifter. Ăven inom kultursektorn finns ett öppet motstĂ„nd.
Skydd mot "propaganda"
Initiativet till lagÀndringarna kommer frÄn en kommitté för "utlÀndsk inblandning". Lagen pÄstÄs skydda ryska medborgare, framför allt skolelever och studenter, frÄn det som kallas "anti-rysk propaganda".
Lagen motiveras med att det i nulÀget anses gÄ att bedriva verksamhet som misskrediterar Rysslands politik, historia och konstitution, och att detta kan finansieras frÄn utlandet. Det vill sÀga sÄdant som kan handla om antingen ren upplysning eller ifrÄgasÀttande och kritik, som vanligen Àr en naturlig del av ett demokratiskt samhÀlle.
ââDet blir ytterligare ett sĂ€tt för den politiska makten att försöka kontrollera hela informationsflödet, olika informationskanaler i Ryssland, sĂ€ger Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI.
ââMen det Ă€r inte den första lagen av sitt slag. Lagen om "utlĂ€ndska agenter" har skĂ€rpts och omfattar numera enskilda personer, utöver som tidigare olika organisationer. Den Ă€r frĂ€mst riktad mot att kontrollera politisk verksamhet.
Ryska "folkupplysningsboomen"
Att lagen kommer att trÀda i kraft Àr ett faktum, men förordningen som preciserar innehÄllet kommer efter massiv kritik att arbetas om. Hur och nÀr det nya förslaget presenteras Àr oklart.
I det nuvarande förslaget till förordning skulle "folkupplysningsverksamheten" kunna omfatta allt frÄn förelÀsningar till hemsidor.
ââLagstiftarna har sagt att Youtube och poddar inte ska omfattas, men sĂ„ som det Ă€r skrivet sĂ„ kan det mycket vĂ€l göra det, sĂ€ger Gudrun Persson.
De senaste tio Ären har det blivit mycket populÀrt med olika sorters underhÄllningsevenemang pÄ vetenskapliga teman i Ryssland. Det kan handla om allt frÄn festivaler och quiz pÄ pubar till filmvisningar och studiebesök.
De arrangeras ofta av frivilligorganisationer, och kritiker till formuleringarna i förordningen menar att den verksamheten kan pÄverkas negativt eftersom det stÀlls sÄ mÄnga krav pÄ arrangörerna.
ââDet försvĂ„rar för de organisationer som redan sysslar med mycket byrĂ„krati, sĂ€ger den ryska statsvetaren Jekaterina Sjulman till radiostationen Moskvas Eko.
Orealistiska krav
Att kontrollera hela branschen Àr i praktiken en omöjlighet, pÄpekar Gudrun Persson.
ââUpplysande verksamhet Ă€r nu regeringens ansvar och ska man fĂ„ det att fungera, dĂ„ skulle man nĂ€stan behöva en hel myndighet som kan sĂ€kerstĂ€lla det hĂ€r, sĂ€ger Gudrun Persson.
Men kanske Àr syftet inte att verkligen utöva en sÄdan omfattande kontroll i praktiken.
ââ- MĂ„let Ă€r att uppmuntra till sjĂ€lvcensur. Att övervaka 140 miljoner invĂ„nare krĂ€ver enorma resurser, men det Ă€r mycket mer effektivt att fĂ„ medborgare att bedriva censur, sĂ€ger Carolina Vendil Pallin.
Samtidigt ser Vendil Pallin att det kan finnas möjligheter för organisationerna att verka ÀndÄ.
ââJag blir ofta imponerad av hur ryssar hittar vĂ€gar förbi olika hinder.