Expert: Trumpattack mot Obama en valstrategi

Mitt under virusbekĂ€mpningen pumpar USA:s president ut twitterinlĂ€gg om "Obamagate", nĂ„got han hĂ€vdar handlar om brottslighet kopplad till Barack Obama. Statsvetare beskriver attackerna som en avledande manöver – och valstrategi.

Den dÄ tilltrÀdande presidenten Donald Trump skakar hand med den avgÄende Barack Obama. Fotot Àr taget i Vita huset nÄgra dagar efter valet i november 2016.

Den dÄ tilltrÀdande presidenten Donald Trump skakar hand med den avgÄende Barack Obama. Fotot Àr taget i Vita huset nÄgra dagar efter valet i november 2016.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

Brott & Straff2020-05-22 20:15

– Donald Trump vill distrahera frĂ„n sin hantering av coronavirusutbrottet, som ingen Ă€r sĂ€rskilt imponerad av. Men han vill ocksĂ„ sĂ€kra stöd frĂ„n sin vĂ€ljarbas, sĂ€ger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT.

Det Àr vÀlkÀnt att president Trump var en av de mest tongivande rösterna i den sÄ kallade birther-rörelsen som inför och efter valet 2008 ifrÄgasatte om Barack Obama verkligen var amerikan. Galdieri sÀger att en del av Trumps valframgÄngar 2016 har sin grund i att vissa amerikaner hade svÄrt att acceptera att en svart man valdes till president.

I Trumps huvud

Trump medgav först hösten 2016 att Obama faktiskt var amerikan. Och han har haft svÄrt att glömma att Obama drev med honom och birther-rörelsen nÀr den dÄvarande presidenten höll tal pÄ Vita husets journalistmiddag 2011, nÄgot bland annat tidskriften The Atlantic noterar.

– Sedan dess har Obama inte lĂ€mnat Trumps huvud, sĂ€ger Galdieri.

– Och Trump har rivit upp sĂ„ mycket han kunnat av Obamas politik, det Ă€r en form av vendetta pĂ„ presidentnivĂ„.

Ur det perspektivet Àr den kanske inte sÄ mÀrkligt att Trump de senaste veckorna twittrat om "Obamagate" minst 18 gÄnger, enligt publicservice-kanalen NPR.

Flynn i fokus

Vad handlar dÄ "Obamagate" om? KÀllor nÀra Trump sÀger till webbtidningen Politico att det Àr en teori som gÄr ut pÄ att Barack Obama hösten 2016 var inblandad i ett försök att "sÀtta dit" Michael Flynn. Flynn blev senare Trumps förste nationelle sÀkerhetsrÄdgivare, men sparkades efter drygt tre veckor eftersom det framkom att han ljugit om sina kontakter med Rysslands dÄvarande USA-ambassadör.

Centralt för "Obamagate" Àr ett dokument vars offentliggörande Vita huset gjort en stor sak av. Det innehÄller namn pÄ personer inom Obamastyret som ansÄg att personen som haft kontakt med Rysslandsambassadören, nÀmligen Flynn, skulle namnges i underrÀttelserapporterna om rysk valpÄverkan. En av de som nÀmns Àr Joe Biden, dÄ vicepresident och den som med all sannolikhet blir Trumps motstÄndare i höstens presidentval.

Det Àr dock svÄrt att hÀvda att de namngivna personerna ville sÀtta dit Michael Flynn, eftersom de inte visste vem han var nÀr hans namn var maskat, noterar The Atlantic.

Större Àn Watergate

Det har inte stoppat Donald Trump. Enligt USA:s president pÄgick en Obamaledd "kupp" för att sabotera för hans inkommande styre. Trump pÄstÄr att han Àr offer för det "största politiska brottet i Amerikas historia", uppmanar senaten att hÄlla utfrÄgningar med Obamastaben och förordar fÀngelsestraff.

"Obamagate fÄr Watergate att se litet ut", twittrade presidenten nyligen. Men nÀr han fick frÄgan frÄn en Washington Post-reporter om vad "Obamagate" egentligen handlar om gav han ett svÄrbegripligt svar.

– Obamagate. Det har pĂ„gĂ„tt lĂ€nge. Det pĂ„gick redan innan jag valdes och det Ă€r verkligen skamligt att det hĂ€nde och om du tittar pĂ„ vad som pĂ„gĂ„tt, och om du tittar nu – pĂ„ all denna information som offentliggörs – och vad jag förstĂ„r Ă€r det bara början – sĂ„ var det nĂ„gra hemska saker som hĂ€nde, sade Trump.

– Brottet Ă€r vĂ€ldigt uppenbart för alla. Allt du behöver göra Ă€r att lĂ€sa tidningarna, utom din.

Vita huset har inte preciserat vad brottet skulle vara. Men konservativa medier, som Fox News som anses stĂ„ Trump nĂ€ra, framstĂ€ller "Obamagate" som nĂ„got sĂ„ allvarligt att presidenten mĂ„ste ta viktig tid frĂ„n virusbekĂ€mpningen för att hantera det – och rackar ner pĂ„ liberala medier för att de inte bevakar frĂ„gan ordentligt. I fredags ifrĂ„gasatte Vita husets pressekreterare Kayleigh McEnany "bristen pĂ„ journalistisk nyfikenhet" rörande "Obamagate", enligt Fox News.

Som Clintons e-post

Viruspandemin har grusat Donald Trumps frÀmsta argument för att bli omvald i höst, den tidigare sÄ ljusa ekonomin. DÀrför lÀr han nu ta det sÀkra före det osÀkra genom att motivera sin redan entusiastiska vÀljarbas och samtidigt svartmÄla sin motstÄndare, anser Galdieri.

– Trump kommer att försöka dra in Joe Biden i "Obamagate". Jag skulle tro att han vill fĂ„ det till nĂ„got som liknar Hillary Clintons e-posts 2016, nĂ„got som lĂ„g som en filt över valrörelsen, men dĂ€r ingen riktigt förstod vad som var fel.

Bakgrund: Michael Flynn

Michael Flynn, pensionerad generallöjtnant och tidigare chef för den militÀra underrÀttelseorganisationen DIA, spelar en central roll i det som president Donald Trump kallar "Obamagate".

Flynn Àr född i delstaten Rhode Island 1958. Han var registrerad demokrat men stÀllde sig tidigt bakom republikanen Trump och gav honom rÄd under valrörelsen. UtsÄgs av Trump till nationell sÀkerhetsrÄdgivare, en post han hade i 23 dagar innan han tvingades avgÄ eftersom det framkommit att han vilselett vicepresident Mike Pence om sina kontakter med Rysslands USA-ambassadör.

Han förekom i den sÀrskilde Äklagaren Robert Muellers sÄ kallade Rysslandsutredning och erkÀnde senare att han ljugit för FBI. Men president Trump har inte tagit sin hand ifrÄn honom och nyligen begÀrde justitiedepartementet att Ätalet mot Flynn ska lÀggas ner. Flynn har ocksÄ försökt ta tillbaka sitt erkÀnnande.

Flynn Àr kontroversiell dÄ han hÄllit vÀlbetalda tal i Ryssland och uttryckt sig islamofobiskt. Under Republikanernas partikonvent 2016 höll han ett tal dÀr han anklagade demokraten och förra utrikesministern Hillary Clinton för hennes hantering av hemlig information dÄ hon anvÀnt en privat e-postserver. Flynn har Àven sjÀlv utretts inom försvaret för att ha delat hemlig information med frÀmmande makt.


Fakta: OpinionslÀget inför valet i USA

Om det vore val i dag skulle republikanen Donald Trump fÄ 43,7 procent av rösterna och demokraten Joe Biden 48,4 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanstÀllning av aktuella mÀtningar.

USA:s komplicerade valsystem, dÀr vÀljare i varje delstat röstar pÄ elektorer som i sin tur utser presidenten, gör dock att valet i sjÀlva verket avgörs i nÄgra fÄ sÄ kallade vÄgmÀstardelstater. SÄ hÀr ser opinionslÀget ut i dessa:

DelstatTrumps stöd i procentBidens stöd i procent
Wisconsin43,346
Pennsylvania41,848,3
North Carolina46,845,8
Florida4548,3
Michigan4146,5
Arizona44,248,2

KĂ€lla: Real Clear Politics

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!